Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Skolan tappar många elever och enligt biträdande rektorn, som jag har intervjuat till denna
delstudie, beror det vid sidan om att eleverna söker sig till profilklasser i andra skolor också på
att en del föräldrar anser att det finns många invandrare på skolan, som han uttrycker det. När jag
frågar eleverna om de känner till rätten att välja skola, svarar samtliga jakande. De flesta anger
tryggheten i skolan som orsak till varför de stannar kvar.
Det faktum att ni är kvar här. Är det ett medvetet val eller även om ni har möjlighet att gå någon
annanstans?
Amad och Thomas: Ja.
Varför?
Thomas: Jag tror att man känner sig trygg. Man bor nära, då känner man sig lite tryggare.
Är det det som är det främsta skälet till att ni är kvar?
Thomas: Jag tror det.
Amad: Ja.
Thomas: Och man känner så många som man träffar ofta.
Amad: Om man har gått eller bott här så länge så vet man hur det är. Man känner sig trygg här så
man vill inte gå någon annanstans.
Många har också funderat på att byta, men ingen av dem anger ”många invandrare” som orsak.
De flesta vill till andra skolor på grund av profiler som lockar där eller att föräldrarna (påtagligt
ofta mammor) är missnöjda med någon aspekt av skolans inre arbete.
Janice: Om jag skulle byta skulle det inte bara vara för att jag inte trivdes här. Jag har funderat på
att byta till en sån här bild och form klass. Jag skulle bytt för att det fanns det där så att jag
skulle kunna satsa mer på bild. Inte för att jag inte trivs här.
Thomas: Mmm, det var för att jag ville satsa lite mer på det jag tycker är kul. Göra film och spela
film och rita. Det jag gillade att göra. Jag hade ju inte bytt till en vanlig skola som den här.
Jag hade inte bytt på grund av det. Då hade det bara varit den anledningen.
Har ni funderat på att byta skola någon gång?
Tina: Nej.
Dima: Jag har.
Tina: Eller jag har också en gång fast det var i sexan.
Vart ville du?
Tina: Alltså jag ville börja i en engelsk skola, där man pratade engelska men sen ångrade jag mig.
Det var bara så här en tanke, inte något jag tänkte så där.
Dima: Ja, eftersom jag älskar fotboll. Så tänkte jag byta till en fotbollsklass. Men som tur är, eller
jag ångrade mig, det var tur därför att vissa om man är för mycket. Så träffas man på dagen i
skolan så träffas man efter också på fotbollsträningen. Så blev det ganska mycket tjafs och
sånt så att det var tur att jag inte hamnade i det tjafset också.
Mark: Jag tänkte byta till en fotbollsskola för två år sen. Men jag orkade inte. För jag orkade inte
så här åka till skolan och så där. Så jag tänkte jag får gå klart grundskolan så får man sen om
man väljer något gymnasium som jag kanske tycker är roligt.
Men ibland kan föräldrarna också sätta stopp för bytet till det ”roliga” med hänvisning till
elevernas framtid.
Rami: Ja, jag vill byta till fotbollsskolan men min mamma vill inte det.
Var ligger den skolan?
Rami: Vet inte…
Ida: I Aspudden.
Rami: Ja, just det.
37