Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Kapitel 3. Två studier om det fria skolvalet, mångfald och
integration
På vilket sätt har det fria skolvalets införande påverkat blandningen av elever med olika
socioekonomisk och etnisk bakgrund i de svenska skolorna? Hur nyttjar olika grupper i
samhället de möjligheter att välja skola som reformen öppnade upp för? Vad är det som sker i
mötet mellan den svenska skolan och den ökade kulturella mångfald som i allt större
utsträckning präglar det svenska samhället, och därmed avspeglas i skolan och de enskilda
klassrummen? Det finns tidigare genomförda svenska forskningsstudier kring dessa teman och
i detta avsnitt kommer jag att redogöra för två av dessa: Välja eller hamna – Det praktiska
sinnet, familjers val och elevers spridning på grundskolor av Charlotte Skawonius (2005) samt
Mångfald, motsägelser och marginaliseringar – en studie av hur invandrarskap formas i
skolan av Ann Runfors (2003). Det som föreliggande delrapport syftar till att illustrera och
problematisera – det fria skolvalets införande och den ökade mångfalden på innerstadens
grundskolor som enligt ideologiska postulat om blandade skolmiljöer förväntas leda till en
ökad integration – ligger i mötespunkten mellan dessa två studiers problemområden. Å ena
sidan handlar det om det fria skolvalets nyttjande och dess konsekvenser. Å andra sidan
handlar det om den svenska grundskolans möte med ett mångkulturellt elevunderlag.
Skawonius – Välja eller hamna
Förekommer det skillnader avseende hur familjer med olika etnisk respektive socioekonomisk
status resonerar och agerar inför möjligheten att välja grundskola? Denna fråga behandlar
Skawonius (2005) i en avhandling som främst syftar till att undersöka hur familjer med olika
förutsättningar resonerar och agerar inför valet av grundskola. Vidare vill hon belysa vilka
möjligheter och förmågor de studerade familjerna har när det gäller att navigera i det svenska
utbildningssystemet, alltmer präglat av ett marknadstänkande (Englund 2003). Det
övergripande syftet med studien är att diskutera vilken betydelse och funktion
valfrihetsinstrumentet har för olika familjer beroende på deras ekonomiska och kulturella
kapitalinnehav. 10
10 Skawonius (2005) teoretiska och metodologiska utgångspunkt utgörs av den franske sociologen Pierre Bourdieu
som utvecklade teoretiska begrepp och praktiska metoder för att undersöka den sociala världen. Ett av Bourdieus
mest kända teoretiska begrepp är kulturellt kapital som myntades som utgångspunkt för diskussioner kring varför
barn från olika sociala bakgrund rönte olika stor framgång i skolan.
17