Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

det som eleverna har med sig i bagaget (Skolverket 2005a). 9
Förekommande skillnader mellan
skolor kan således delas in i sammansättningseffekter, det vill säga effekter av skolans
sammansättning, och pedagogiska effekter, det vill säga effekter av skolans pedagogiska
verksamhet (ibid).
Vilken betydelse har då ovan nämnda bakgrundsfaktorer (socioekonomisk status, kön,
eventuell utländsk bakgrund) på elevers skolprestationer? Som tidigare nämnts har familjens
socioekonomiska status ett starkt samband med hur det går för barnen i skolan. Elever vars
föräldrar är högutbildade tenderar att själva uppnå goda skolresultat och även att fortsätta sina
utbildningskarriärer efter att de har lämnat den obligatoriska grundskolan bakom sig (Szulkin
2005, Skolverket 2005a, Skolverket 2005b). Avseende kön är det så att flickor i genomsnitt
presterar bättre i skolan och även får högre slutbetyg (Skolverket 2005a). När det gäller
effekten av en eventuellt utländsk bakgrund på elevers skolresultat är denna effekt
genomsnittligt sett svag och varierande då elever med utländsk bakgrund är en mycket
heterogen kategori. Denna variation finns gällande såväl socioekonomiska bakgrundsfaktorer
som om eleven är född i Sverige med utlandsfödda föräldrar, eller själv har invandrat före
skolstart eller vid ett senare tillfälle (Skolverket 2005b). Det är endast för de elever som själva
invandrat till Sverige relativt sent under sin skoltid som den utländska bakgrunden i sig ger en
effekt på elevernas skolprestationer (Skolverket 2005a). Detta då de inte har haft samma
möjligheter att lära sig det svenska språket eller att i allmänhet anpassa sig till det svenska
skolsystemet (Skolverket 2005b).
En slutsats som kan dras av tidigare studier är att elevers skolresultat varierar utifrån var deras
skolor geografiskt sett är belägna, något som i stor utsträckning kan förklaras av
förekommande boendesegregation (Skolverket 2001). Bostadsområden präglade av låg
socioekonomisk status och hög andel av befolkningen med utländsk bakgrund genererar skolor
med en sammansättning av elever präglad av låg socioekonomisk status och hög andel med
utländsk bakgrund (Skolverket 2005a). Barn och ungdomar påverkas i betydande omfattning
av det bostadsområde de bor i och den skola de går i. Den sociala sammansättningen i dessa
omgivningar är av betydelse för elevernas syn på utbildning, deras skolprestationer och ur ett
längre perspektiv på deras utbildningskarriärer. En social omgivning med svaga respektive
9 Skillnaden mellan skolor utgör dock endast en mindre del av den totala variationen mellan skolor avseende i
vilken utsträckning deras elever lyckas nå de nationella målen. De mest betydande skillnaderna finns inom de
enskilda skolorna (Skolverket 2005a).
14