Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

huvudman) samt processer och praktiker inom skolan (organisation, ledningsfunktion,
pedagogisk inriktning, resursfördelning, svårighetsgrad, kravnivåer). Högalidsskolan och
Fridhemsskolan/Stadshagsskolan har den senaste femårsperioden genomgått en
utvecklingsprocess där samtliga dessa faktorer och förutsättningar har förändrats (Kallstenius
2005). Skolorna upplever både ett ökat inflöde och ett ökat utflöde av elever: ett inflöde av
elever boende i andra stadsdelar, i många fall från Stockholms socialt utsatta förortsområden,
och elever med en annan etnisk bakgrund än svensk; ett utflöde av elever som bor inom
skolornas upptagningsområden men som söker sig till andra kommunala eller fristående
skolor. Detta har sammanslaget lett till att skolornas etniska och socioekonomiska
elevsammansättning har förändrats. Det minskade intaget av ”egna” elever, det vill säga elever
bosatta inom skolans upptagningsområde, har skapat en situation där skolorna ekonomiskt sett
är beroende av att elever från andra stadsdelar aktivt väljer dit för att inte behöva ”banta”
organisationen, eller ”lägga delar av skolan i malpåse”. I intervjuer och samtal med såväl
representanter från ledningsgrupperna som övrig skolpersonal på de båda skolenheterna
framkommer det dock att det ibland ”kostar mer än det smakar” med stora elevgrupper ifrån
de ”invandrartäta” förortsområdena på grund av ökade utgifter för organisation och
kompetensutveckling av personalen i undervisning i svenska som andraspråk,
modersmålsundervisning samt en större andel elever med behov av att få undervisning i liten
grupp som inte täcks av den medföljande skolpengen. 14
En annan faktor som märkbart påverkar de studerande kommunala grundskolornas verksamhet
är den ökade konkurrensen från friskolor och andra kommunala grundskolor. En genomgång
av register över in- respektive utflyttande elever (exklusive de elever som byter bostadsadress)
visar på en tydlig tendens till att det är allt vanligare att elever, även i de lägre skolåren, byter
skola. Många elever har bytt skola ett flertal gånger under sin skolgång, inom den egna
boendestadsdelen, mellan olika stadsdelar, från ett förortsområde till skolor belägna i
innerstaden, från kommunala skolor till fristående och tvärtom. När lärare och representanter
för skolledningarna på Högalidsskolan respektive Fridhemsskolan/Stadshagsskolan själva
försöker finna en förklaring till detta är det i huvudsak tre tolkningar som de kan finna stöd för
i sina erfarenheter. För det första att det idag upplevs som något naturligt att byta skola och att
pröva sig fram bland det allt större utbudet av olika skolalternativ. En av de biträdande
rektorerna på Högalidsskolan beskriver det så här:
14 Gemensamt för de båda skolorna är erfarenheten av att de för att, som de uttrycker det, ”ge elever från andra
stadsdelar det de behöver för att lyckas i skolan och må bra”, vänt sig till elevernas boendestadsdelar och ansökt
om pengar och blivit nekade (för diskussion kring detta se Kallstenius 2005).
27