Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

utsatta invandrartäta områden i mötet med i det här fallet Fridhemsskolan/Stadshagsskolan
respektive Högalidsskolan för med sig ett språkbruk och ett beteende som skolornas personal
och elever inte är vana vid, och som upplevs som annorlunda, utmanande och i vissa fall till
och med som störande. Det handlar om att skolornas personal saknar tillräcklig kompetens i
undervisning i svenska som andraspråk och kunskap om hur elever utan ett egentligt språk,
det vill säga med bristfälliga kunskaper i såväl det svenska språket som det egna modersmålet,
ska hanteras. I lika hög grad som mångkulturaliseringens utmaningar och problem kan
härröras till bristande kompetens och kunskap, har de sin grund i att innerstadens grundskolor
och dess personal i stor utsträckning saknar de erfarenheter av den mångkulturella skolan som
de i flera av Stockholms förortsområden belägna grundskolorna och dess personal har upplevt
i sin dagliga verksamhet under en jämförelsevis lång tid.
2. En inneboende tröghet i skolan som organisation. Det tar lång tid att såväl bygga upp som
att förändra en skolas verksamhet. Förändringar måste implementeras på såväl ledningsnivå
och arbetslagsnivå som hos de enskilda lärarna för att därefter tillämpas i undervisningen och
därmed komma till elevnivå såväl som föräldranivå. Detta innebär att även om det finns en
tydlig medvetenhet hos skolledningen om att det råder ett behov av ett genomförande av såväl
organisatoriska som pedagogiska förändringar så tar det tid att genomföra dessa förändringar i
praktiken. En sådan organisatorisk tröghet kan å ena sidan ha sin grund i oförmåga till
förändring, vilket innefattar såväl bristfällig kunskap som oförmåga att upptäcka ändrade
förutsättningar och nya tendenser. Å andra sidan kan en organisatorisk tröghet även ha sin
grund i en ovilja att förändras, vilket kan innebära en rädsla för försämringar i verksamheten
såväl som en känsla av att den egna positionen hotas i och med utvecklingen (jfr Ahrne &
Papakostas 2002).
3. En rädsla för att förlora de ”svenska” eleverna. Det finns en oro att föräldrar och elever
med, vad som uppfattas vara, svensk härkomst på skolorna kan komma, eller redan har
kommit, att uppleva den ökande andelen elever med en annan etnisk bakgrund än svensk och
elever som inte bor i skolans upptagningsområde som negativ och som en följd av detta söker
sig till andra skolor som man upplever inte uppvisar samma utveckling. Detta beroende på
såväl språkliga och sociala faktorer som att skolornas tidigare uppvisade goda resultat och
höga kunskapsnivå kan komma att påverkas som en följd av den förändrade
elevsammansättningen. Denna oro har sin grund i att skolorna under de senaste åren märkt av
att elever boende i skolornas upptagnings- och närområden i allt större omfattning söker sig
59