Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Kapitel 3. Bostadsområde
I det föregående kapitlet redogjorde jag för vilken påverkan boendesegregationen – i meningen
bostadsområdets sociala och etniska sammansättning samt status och rykte – kan ha för de lokala
skolornas arbetsvillkor. Inte ens den ideologiskt hyllade mångkulturalismen och den kulturella
mångfaldens fördelar kan mildra segregationens negativa effekter. Tydliga signaler talar
dessutom om att den nuvarande uppfattningen om mångkulturalismen snarare förstärker de
negativa effekterna. I detta kapitel tar jag upp hur eleverna i Maltabyskolan och Sikabyskolan
resonerar om sitt bostadsområde, om deras positiva och mindre positiva sidor och om den
mångkulturella blandningen.
”Ja, man känner sig hemma här”
Det första som eleverna i både Maltabyskolan och Sikabyskolan, oavsett vilket skolår de går i,
lyfter fram när frågan om deras bostadsområde kommer upp är att de trivs. Så här resonerar
några elever från Maltabyskolan:
Vad tycker ni om området?
Miriam: Jag gillar det, man trivs. Och man känner varandra och sånt.
Tariq: Samma här, det är verkligen ett bra ställe, så här.
Aidin: Man känner sig inte utanför, alla känner varandra.
Jany: Jag trivs här. Man känner sig trygg här. Ibland när man går till andra platser är det tråkigt.
Men när man kommer hit man känner sig hemma.
Ale: Jag gillar stället. Men det finns ibland problem. Det brukar bli mycket brott. Så man är lite
orolig så där ibland när man går ut.
Jimmy: Men man känner sig fortfarande säker här.
Ale: Ja, man känner sig hemma.
Chano: Bra kompisar, bott här länge.
Robin: Det är roligt. Alla känner varandra och så där. Alla är kompisar när vi går ut. Du behöver
inte vara rädd du känner alla och så där.
Assur: Man känner sig inte utanför typ, alla känner varandra
Tongångarna i Sikabyskolan är likadana. Ungdomarna trivs i sitt område och ord som ”mysigt,
tryggt, lugnt, schysst, kompisar, bekant” dominerar deras berättelser, även om det kan vara svårt
med konkretiseringar när jag frågar vad det är de trivs med. En skillnad dock är att
Sikabyungdomarna upplever sitt område som tråkigt och lite för lugnt eller som många av dem
uttrycker det ”det är dött här”. De hänvisar till de närliggande Cosaby och Hariby där det är
stökigare och farligare, men också ”lite mer drag”.
Tina: Det är rätt lugnt ibland. Det är så här typ mitt emellan. Cosaby är så här rörigt med mycket
invandrare. Det här är så där mellan ungefär. Så här en lagom blandning av alla. Ja, det är
rätt säkert för man känner många här och så.
Hur skulle ni vilja beskriva området?
Dima: Det ser väl bra ut. Inte så att det är…. ja, inte så mycket bråk och sånt som på andra ställen
där det är mycket.
16