Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Kapitel 2. Bakgrund och tidigare forskning
Den förändring inom den svenska skolpolitiken som präglat utvecklingen i grundskolan de
senaste decennierna har mycket kretsat kring valfrihet och individualism (Kallós & Lindblad
1994, Englund 2003). I högre utsträckning än tidigare betonas individens rätt att välja
utbildningsväg, vilket på ett annat sätt än tidigare lägger ett stort ansvar på föräldrarna och
eleverna själva att aktivt informera sig om alternativa utbildningsvägar och agera därefter
(Nilsson 2002). När det gäller forskning om friskolor har inte så många studier genomförts
tidigare i Sverige (Bunar 2004). Det finns däremot förhållandevis mycket forskning kring den
ökade skolvalfrihetens och friskolornas påverkan på skolsystemet genomförd i andra länder
(för sammanställning se Nilsson 2002, Bunar 2007). Slutsatserna från dessa internationella
studier kan inte direkt översättas till svenska förhållanden då det är nödvändigt att ta hänsyn
till studiernas specifika kontext. Det finns dock en enighet bland skolforskare att skolpolitiska
strömningar sprids allt snabbare över nationsgränserna, vilket gör att de internationella
studiernas slutsatser är av intresse även för svenska förhållanden (Nilsson 2002).
Skolvalfrihet
Den valfrihet på grundskolenivå vi har i Sverige idag är ett resultat av den valfrihets- och
friskolereform som genomfördes i början av 1990-talet (Prop.1991/92:95). Bakgrunden till
denna reform diskuteras i delrapport I. Det som reformen i praktiken kommit att innebära är i
korthet, för det första, att föräldrar och elever har rätt att välja en annan grundskola än den
inom vars upptagningsområde de är bosatta. För det andra har de rätt att välja en grundskola
driven av fristående huvudman, en så kallad friskola. Genom reformen gavs dessa skolor i
stort sett samma ekonomiska förutsättningar som kommunala grundskolor. Som den första
delrapport som gavs ut inom projektet De mångkulturella innerstadsskolor redovisar har
omfattande elevströmmar uppkommit till följd av den ökade skolvalfriheten. I en bilaga till
Rapport Integration 2005, ”I min gamla skola lärde jag mig fel svenska” – en studie om
skolvalfriheten i det polariserade urbana rummet (Bunar & Kallstenius 2006) fastslår
författarna till denna rapport att de mest aktiva skolbytarna är bosatta i de mer välbärgade
delarna av Stockholm vilket inkluderar innerstadens stadsdelsområden samt att eleverna i stor
utsträckning också söker sig till skolor belägna i innerstaden. Hur ser dessa elevflöden ut?
Följande tabell redovisar i vilket stadsdelsområde grundskoleelever boende i Stockholms
innerstad går i skolan:
7