Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

nyttjas av föräldrar och elever boende i andra delar av staden i allt högre grad. Detta gäller
inte minst elever boende längs tunnelbanans röda linje som sträcker sig utåt Fruängen och
Norsborg.
I de intervjuer som genomförts med den ansvariga tjänstemannen för barn- och
ungdomsfrågor i stadsdelen samt med skolledningen för Högalidsskolan framkommer en bild
av en traditionell grundskola med en långvarig kontinuitet i ledarskapet vilket till stor del kan
förklara den stabilitet och det gemensamma förhållningssätt som skolans rektor och de fyra
biträdande rektorerna ger uttryck för. Den gemensamma inställning som genomlyser
skolledningsrepresentanternas uttalanden innebär å ena sidan för det första att det från
skolledningens sida finns en mycket tydlig uppfattning om hur de anser att skolans
verksamhet ska bedrivas. För det andra finns det en öppenhet inför att förändra vissa delar av
verksamheten för att, så att säga, ”hänga med” utvecklingen och för det tredje en insikt om att
nya strategier och arbetssätt måste utvecklas och framarbetas för att bemöta dagens
skolutveckling. Jag vill i det följande lyfta fram tre aspekter som jag upplever vara relevanta
för studiens syfte och diskutera dem närmare. För det första vill jag lyfta fram frågan om vad
som utgör en skolas själ. Högalidsskolans rektor uttrycker en oro inför att om andelen elever
med en annan etnisk bakgrund än svensk på skolan överstiger en gräns på omkring 20 % kan
detta komma att resultera i att skolan riskerar tappa bort sin själ. Vad utgör då en skolan själ?
Utifrån genomförda intervjuer skulle jag säga att en skolas själ utgörs av å ena sidan dess
traditioner och verksamhetens utformning, å andra sidan av elevgruppens etniska och
socioekonomiska sammansättning. När traditionerna utmanas och verksamheten behöver
omorganiseras som en följd av förändringar både avseende de ”egna” elevernas ökade
benägenhet att söka sig till fristående såväl som andra kommunala grundskolor och den ökade
tendensen för elever med en annan etnisk bakgrund än svensk och elever som bor i stadens
ytterområden att söka sig till skolan skakas skolans själ om i grundvalarna. Av
intervjumaterialet såväl som de av skolans egna dokument som jag tagit del av påvisar att
skolan genomfört ett flertal förändringar för att bemöta den nya verklighet den står inför.
Dessa förändringar är till stor del av organisatorisk karaktär och har exempelvis resulterat i att
det inom ramarna för skolans verksamhet utvecklats ett flertal olika profiler för elever i skolår
4-9 samt en åldershomogen Montessoriklass för elever i förskoleklass till och med år 3 för att
på så vis erbjuda föräldrar och elever ett flertal olika inriktningar att välja mellan inom
Högalidsskolans ram. Detta kan förstås som att skolans själ inte är konstant utan föränderlig
och att arbetet inledningsvis har inriktats på att anpassa och förändra skolans organisation och
56