Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt
Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt
Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
elever men hade likväl en sorterande funktion genom den differentiering som gjordes med<br />
hänsyn till elevers individuella förutsättningar. Då elever med olika social bakgrund har skilda<br />
förutsättningar att lyckas i skolan kom det dock att innebära att det inom den sammanhållna<br />
grundskolan i praktiken utvecklades olika utbildningsvägar, även om alla elever formellt sett<br />
hade samma rättigheter <strong>och</strong> möjligheter (jfr Arnman & Jönsson 1985). Även dagens<br />
skolsystem präglas, formellt lika rättigheter <strong>och</strong> möjligheter att välja skola till trots, av en<br />
uppdelning av elever, baserad på socioekonomisk status, skolprestationer <strong>och</strong> etnicitet<br />
(Söderström & Uusitalo 2005).<br />
<strong>Valfrihet</strong>ens effekter<br />
Jag kommer i detta avsnitt att presentera huvuddragen i tidigare forskning om valfrihet <strong>och</strong><br />
skol<strong>segregation</strong> i Sverige samt göra ett par nedslag i internationell forskning. I avsnittet<br />
kommer jag att titta närmare på hur det resonerats kring frågan om huruvida en ökad valfrihet<br />
i skolan leder till en ökad skol<strong>segregation</strong>, vilka det är som i första rummet nyttjar rätten att<br />
välja skola samt vilka skolor det är som väljs. I avsnittet kommer även fenomenet<br />
”invandrarskolor” att diskuteras.<br />
Leder ökad valfrihet till ökad <strong>segregation</strong>?<br />
Det finns många rapporter, utredningar <strong>och</strong> avhandlingar som visar på att de under 1990-talet<br />
genomförda valfrihets- <strong>och</strong> friskolereformerna fått som konsekvens att <strong>segregation</strong>en inom<br />
den svenska grundskolan har ökat (se till exempel Skolverket 1993, Skolverket 1996,<br />
Skolverket 1997, SOU 2000:39, Kjellman 2001, SOU 2001:57, Skolverket 2003). Nedslag i<br />
den internationella diskussionen kring valfrihet <strong>och</strong> <strong>segregation</strong> påvisar överensstämmande<br />
slutsatser (Gewirtz m.fl. 1995, Reay & Ball 1997, Ambler 1998, Hatcher 1998).<br />
År 2003 genomförde Skolverket en undersökning (Skolverket 2003) där valfrihet <strong>och</strong><br />
<strong>segregation</strong> i den svenska grundskolan diskuterades. I rapporten definieras <strong>och</strong> identifieras<br />
<strong>segregation</strong> med hjälp av begreppen homogenitet <strong>och</strong> heterogenitet. Skolverket utgår från tre<br />
variabler i sin analys: skolans andel elever födda inom/utom Sveriges gränser; föräldrarnas<br />
sammanvägda utbildningsnivå samt andel elever som uppnått kunskapsmålen.<br />
Undersökningens resultat visar på en klar tendens till att valfrihet leder till <strong>segregation</strong> – i det<br />
avseende att undersökta elevgrupper blivit mer homogena under tidsperioden 1998 – 2004,<br />
både gällande födelseland <strong>och</strong> gällande prestationer. Några år tidigare presenterade<br />
10
Change language