Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

familjens socioekonomiska status påverkar både elevens skolresultat och benägenhet att byta
skola och söka sig till olika skolalternativ. När det gäller hur tillgången på resurser påverkar
skolan och dess verksamhet handlar det minst lika mycket om lärarkårens utbildningsnivå,
kvalitén på undervisningen och relationerna mellan skolans personal och eleverna som om
ekonomiska resurser. De resultat som en skola uppvisar påverkas av var skolan ligger, dess
storlek samt om den drivs av kommunal eller privat huvudman. Det är dock osäkert om
skillnaderna helt kan tillskrivas skolans struktur och karaktäristika eller om de även kan
förklaras utifrån skillnader i elevunderlag och resurstilldelning. När det gäller den fjärde
faktorn så kan enskilda skolor påverka sin organisation, ledningsfunktion, pedagogiska
inriktning, undervisningsmetod och sitt inlärningsklimat och kan även hur tillgängliga
resurser fördelas samt hur svårighetsgrad och kravnivåer sätts.
Fridhemsskolan/Stadshagsskolan och Högalidsskolan har de senaste åren befunnit sig i en
situation där samtliga dessa fyra faktorer och förutsättningar förändrats och arbetar med att
finna en ny stabilitet. Elevsammansättningarna på skolorna har förändrats, på grund av det
tidigare diskuterade in- respektive utflödet av elever, vilket ställer nya krav på hur
verksamheten ska utformas. Företrädare för bägge skolor uttrycker att de är tvungna att ta in
elever utanför de egna upptagningsområdens för att få ekonomin att gå ihop då en betydande
andel av innerstadens elever söker sig till kommunala skolor i andra delar av innerstaden som
erbjuder önskade profiler eller upplevs ha andra kvaliteter samt till fristående skolor. Det
rådande resursfördelningssystemet upplevs inte vara anpassat efter rådande förhållanden utan
representanter för de studerade skolorna uttrycker en frustration över att å ena sidan vara
beroende av att ta in elever utifrån och elever med annat modersmål utan att å andra sidan ha
ordentliga förutsättningar att ta hand om eleverna på ett bra sätt. Dessa faktorer är svåra för de
enskilda skolorna att påverka i någon egentlig mening, utan det som skolornas kan arbeta med
är den fjärde faktorn som handlar om den egna organisationen och utformningen av
verksamheten. Men frågan är hur mycket de enskilda skolorna egentligen kan göra åt den
rådande situationen.
Ett gemensamt förhållningssätt
I samtalen med de ansvariga tjänstemännen för barn- och ungdomsfrågor i stadsdelarna
Kungsholmen respektive Maria-Gamla stan betonade vikten av utvecklandet av ett
gemensamt politiskt förhållningssätt inför den rådande skolutvecklingen där staden som
65