Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

fram frågan om ökad valfrihet i grundskolan för föräldrar och elever (Skolverket 1996). Vid
det följande riksdagsvalet 1991 tillträdde en borgerlig regering som gav frågan om valfrihet
en mer framskjuten ställning. Den nytillträdda regeringen lade fram en proposition om
valfrihet och fristående skolor (Prop.1991/92:95), som fastslog rätten att välja grundskola
inom den egna eller inom en annan kommun, med kommunal eller fristående huvudman.
Propositionen fastslog också att de som väljer fristående skolor ska tillförsäkras i allt
väsentligt samma ekonomiska förutsättningar som de som är kvar inom den kommunala
skolan. Efterföljande år framlades en proposition om valfrihet i skolan (Prop.1992/93:230) där
valfrihet lyftes fram som ett medel att uppnå ett ökat föräldra- och elevinflytande samt att
reformen skulle resultera i en pedagogisk förnyelse, en ökad mångfald och en förbättrad
ekonomisk effektivitet. Ett par år senare lade den nytillträdda socialdemokratiska regeringen
fram en proposition om fristående skolor (Prop.1995/96:200) där vikten av att bibehålla en
sammanhållen skola och att integrera elever med olika bakgrund särskilt framhölls.
Integration i skolan betraktades som något positivt och eftersträvansvärt och en segregerad
skola präglad av ett åtskiljande av barn från olika samhällsgrupper som något negativt
(Skolverket 1996). Förespråkarna för valfriheten inom grundskolan lyfter fram att den ökade
möjligheten för elever att välja skola motverkar boendesegregationens återspegling i
klassrummet, det vill säga att boendesegregation inte nödvändigtvis behöver leda till en
segregerad skola eftersom det är föräldrarna och eleverna själva som väljer vilken skola de
önskar gå i (ibid.). Ett annat argument för det fria skolvalet är att det antas öka effektiviteten i
hela utbildningssystemet, vilket gynnar samtliga elever (Hoxby 2003, Söderström & Uusitalo
2005). Motståndarna framhåller istället risken med en ökad segregering i skolan – både ur ett
socialt och ur ett prestationsmässigt perspektiv – då valmöjligheten främst kan förväntas
nyttjas av redan privilegierade grupper i samhället (Skolverket 1996, Fiske & Ladd 2000).
Sammanfattning
Denna korta översikt visar att det svenska skolsystemet allt sedan folkskolans införande kring
mitten av 1800-talet har varit och fortfarande är ett differentierat skolsystem. De formella
kriterier och de bakomliggande faktorer som styrt sorteringen av elever har under historiens
gång ändrat karaktär men en indelning av elever har likväl förekommit i
parallellskolesystemet, enhetsskolesystemet såväl som i dagens valfrihetssystem.
Parallellskolesystemet innebar i praktiken en formell sortering av elever utifrån familjens
socioekonomiska status. Enhetsskolesystemet innehöll inte samma formella sortering av
9