Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

(gymnasieskola och universitet) vara ganska skeptiska till höga betyg och kunskaper
överhuvudtaget när de får höra var ungdomarna är uppvuxna och i vilken skola de har fått
betygen och förvärvat kunskaperna.
Är det på något sätt till er nackdel att ni har vuxit upp här eller?
Nizana: Kanske när man… Språket, det utvecklas inte likadant som om man går i en svensk
skola. Då lär man sig prata deras dialekt.
Gani: Mm, mycket slang och det.
Nizana: Och vi använder slang och olika språk så där.
Kan ni prata svenska utan slang?
Gani: Ja, så pratar vi vanligt.
Men känner ni er trygga i det svenska språket?
Gani och Nizana: Ja.
Varför vill dina föräldrar flytta?
Amra: De vill vara bland svenskar antar jag.
Vad menar de när de säger det?
Amra: Alltså de vill. Det är okej om jag umgås med invandrare och så där. Men de vill att jag ska
ta del av det svenska samhället och så.
Är det något konkret i det svenska samhället som de vill att du ska ta del av? Vad tänker de på
då?
Amra: Alltså språket för det mesta. Men jag har så här ganska många svenska kompisar, bara att
de inte bor här.
Men det här med språket. Alltså jag lyssnar på er hur ni pratar och jag ser inga problem med hur
ni pratar.
Mehrdad: Men framför dig vi pratar ren svenska.
Amra: Ren svenska.
Chano: Ja, försöker.
Så ni kan prata det om ni vill?
Alla: Ja.
Men ni kan prata slang också?
Amra: Men vi väljer hellre slang.
Chano: Med vänner, men hemma så pratar man ren svenska. Inga fula ord.
Men ni behärskar två olika sätt att prata svenska?
Chano och Mehrdad: Ja.
Så ni känner inte att ni har några problem med det svenska språket i sig?
Amra: Nej, alltså vi behöver bara dämpa ner slanget lite.
De intervjuade ungdomarna anser sig behärska det formella svenska språket och upplever inte att
de har några språksvårigheter. De behärskar också den lokala ungdomsvarianten av svenska av
forskarna döpt till Rinkebysvenska (Kotsinas 1988) eller Hjällbosvenska (Nordenstam, Wallin
2002). Men det handlar inte bara om språkkvaliteten i sig, utan om var det har förvärvats, i
vilken miljö. Den svenska, eller rättare sagt de olika varianter av svenska som ungdomarna
behärskar saknar kopplingen till det rumsbestämda utbildningskapitalet och därför förkastas den
av omgivningen som ”dålig svenska”. Men det är inte bara språket som rankas på värdeskalan
bättre/sämre, utan även deras bärare, nämligen ungdomarna själva.
Men just det här att man vill bo bland svenskar och lära sig ännu bättre svenska vad innebär det
när ni redan behärskar svenska till fullo?
Amra: De kan tydligen bättre.
27