Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Skawonius diskuterar hur det gick till och varför valet av grundskola har fått en allt större
betydelse för barn och ungdomars möjligheter till framtida utbildnings- och yrkeskarriärer.
Hennes utgångspunkt är den tydliga statushierarki som råder mellan Stockholms
gymnasieskolor och förekommande gymnasieprogram. Elever konkurrerar följaktligen med
varandra om att bli antagna till de mest prestigefyllda skolorna och programmen. Då
antagningspoängen till och förväntningarna på de antagna eleverna är höga på de mer
prestigefyllda gymnasieskolorna är det nödvändigt för elever med aspirationer att komma in att
redan i grundskolan skaffa sig ett utbildningskapital i form av höga meritvärden och en hög
kunskapsnivå. Skolvalet eleverna gör redan på grundskolenivå får, sett ur detta perspektiv, en
stor betydelse. Den reform som öppnade upp möjligheten för familjer att välja skola har gett
upphov till en strukturell förändring som omdanat det svenska grundskoleväsendet på ett
genomgripande sätt. Förändringen har inneburit att ett större ansvar för utbildning har lagts på
den enskilda individen vilket innebär att föräldrar idag, i större utsträckning än tidigare,
förväntas medvetet ta ställning till barnens skolgång samt vara informerade om vilka
möjligheter och alternativ som finns. Skawonius diskuterar hur det, i och med att valet av
grundskola blir allt viktigare, även informationstillgången blir allt viktigare. Möjligheten att
göra ett gynnsamt val av grundskola, argumenterar Skawonius, är dock inte jämnt fördelad på
alla befolkningsgrupper. Det är företrädesvis föräldrar med god tillgång på kulturellt kapital
(hög utbildningsnivå och kunskap om det svenska utbildningssystemet), oavsett etnisk
tillhörighet, som nyttjar valfrihetsinstrumentets möjligheter genom att söka sig till friskolor och
kommunala skolor i andra delar av staden.
Samtliga studerade familjer är, enligt Skawonius resonemang, att betrakta som aktiva och
engagerade i valet av skola och i sina barns skolgång i allmänhet. De skilda sociala
förutsättningarna leder dock till att skolvalet och engagemanget i praktiken ser olika ut.
Familjer med svenskt ursprung och jämförelsevis hög socioekonomisk status (eller goda
ekonomiska, sociala och kulturella kapitaltillgångar) beskriver hur de ägnar mycket tid åt såväl
själva valet av skola som intresse för skolverksamheten. För familjer med utländsk bakgrund
och/eller lägre socioekonomisk status (dessa två sammanfaller ofta) var det andra frågor som i
intervjuerna framstod som mer centrala. Det kunde exempelvis handla om var de skulle leva,
hur de skulle få iväg sina barn till skolan, hur de skulle ge sina barn goda möjligheter att få en
bra utbildning, få ett jobb och bli en del av det svenska samhället. Bristande information om
förekommande alternativ och valmöjligheter framstod som ett problem för dessa föräldrar. De
saknade med andra ord kunskaper nödvändiga för att kunna orientera sig i utbildningssystemet.
18