Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Rinkeby, Skärholmen, Kista, Spånga-Tensta 5
, Vantör, Farsta och Skarpnäck uppvisar högre
värden i jämförelse med stadens genomsnitt. En granskning av statistik avseende andelen av
befolkningen som har utländsk bakgrund respektive utländskt medborgarskap påvisar en
betydligt högre andel bosatta i de senare områdena i jämförelse med Stockholm som helhet.
Dessa områden har också en lägre procentuell andel elever som efter skolår nio är behöriga att
söka till gymnasieskolans nationella program. Inom Stockholm existerar således betydande
skillnader som formar de levnadsförhållanden under vilka befolkningen i de olika stadsdelarna
lever.
Skolan som en institution påverkas på ett avgörande sätt av de omgivande socioekonomiska
strukturerna samt av sitt upptagningsområdes etniska sammansättning och rykte. Särskilt det
dåliga ryktet (eller stigma) tenderar att färga av sig på lokala institutioner och på områdets
invånare (se exempelvis Bourdieu 1993, Andersson 1998, Bunar 2001, Skawonius 2005). Detta
kan leda till att föräldrar inte vill sätta sina barn i de lokala skolorna utan istället söker sig till
skolor belägna i andra områden (Bunar & Kallstenius 2005, Skolverket 2004, Bunar 2004a,
Bunar 2004c, Bunar 2001, Rothstein & Blomquist 2000), samt att områdets befolkning får
dåligt rykte och möts med en ökad grad av misstänksamhet och fördomar i de sammanhang då
de är i kontakt med personer och institutioner i andra områden (Skawonius 2005). Olika
stadsdelar och områden, beroende på den socioekonomiska bakgrunden hos invånarna som bor
där, tillhandahåller således skilda förutsättningar för de skolor som är belägna i respektive
stadsdel och område. Detta innebär att elever i skolor belägna i olika områden vistas i olika
skolmiljöer, något som på längre sikt får direkta konsekvenser för elevernas
utbildningskarriärer (Erikson & Jonsson 1993).
Elevströmmar till följd av valfrihets- och friskolereformerna
Den rätt att välja skola som infördes i början av 1990-talet i och med valfrihets- och
friskolereformerna öppnade upp möjligheten för elever och föräldrar att välja en annan skola än
den som ligger närmast hemmet. En kartläggning av grundskoleelevers rörelsemönster i
Stockholm nu omkring 15 år efter reformernas genomförande visar att drygt 20 % av samtliga
elever i åldrarna sex till 15 år aktivt söker sig till grundskolor belägna i andra områden än där
5
Statistiken för stadsdelsområde Spånga-Tensta påvisar skillnader mellan stadsdelarna Spånga och Tensta, där
Tensta uppvisar i jämförelse högre värden.
6
För en mer ingående diskussion kring elevströmmar i Stockholms stad, se Kallstenius (2005) samt Bunar &
Kallstenius (2006).
11
6