Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Kapitel 6. Avslutande diskussion
Syftet med denna delrapport har varit att ta del av hur ungdomar i mångkulturella skolor – hårt
utsatta för konkurrens på skolmarknaden och elevutflöde – resonerar om sitt bostadsområde,
skola, rätten att välja skola och om sin framtid. Valfrihet och dess effekter är det centrala temat i
hela rapporten och så är det även för denna delrapport, men jag vill hävda att vi inte kan förstå
varför de ungdomar som inte byter skola resonerar och agerar som de gör om vi inte sätter deras
skolval i en bredare kontext. ”Sanningen skall sägas av dem som erfar den”, hävdar den franske
sociologen Pierre Bourdieu (1999) i boken The weight of the world om den moderna urbana
fattigdomen i franska storstäder. Han och hans medarbetare beger sig följaktligen ut i
”verkligheten”, till förorter, skolor och arbetsplatser för att låta medborgare, utlänningar,
skolelever, lärare, rektorer, föräldrar, poliser, socialarbetare, lokala politiker mm. komma till tals
och berätta hur de upplever segregationen, fattigdomen, framtiden, vardagslivet, relationerna.
Vad vill de med sina liv? Vad är det som hindrar dem från att förverkliga sina drömmar? Vad är
de rädda för? Vilka förhoppningar hyser de inför framtiden? Det finns många teorier om vad som
händer i dessa områden, resonerar Bourdieu och hans medarbetare, men utan att utgå ifrån
människornas berättelser om sina livserfarenheter kan vi inte förstå den komplexa sociala värld
där dessa berättelser blir till, där erfarenheterna dagligen formas i skärningspunkten mellan
individuella praktiker och strukturell verkan.
Dessa idéer har väglett arbetet med denna delstudie också. Min ambition har varit att
”sanningen” om valfriheten och dess effekter skall sägas av de 55 ungdomar som erfar den varje
dag i sina funderingar, i sitt område och sin skola, i interaktioner med vuxna och jämnåriga.
Ambitionen har dessutom varit att komplettera det som har framkommit i de föregående
delrapporterna om valfrihetens utnyttjande i det polariserade urbana rummet därför att fokusen
där uteslutande höll på att hamna på dem som lämnar mångkulturella skolor i förorterna eller de
skolor som ligger i innerstaden, men håller på att bli mångkulturella till följd av den stora
elevinflyttningen. När fokusen är på dem som lämnar då är det för det mesta negativa
uppfattningar som kommer fram och denna bild måste balanseras och nyanseras. Dessutom är
det intressant och relevant att ta reda på varför de elever som stannar kvar gör det i en situation
då både medierna, politikerna och forskningen högljutt kritiserar merparten av mångkulturella
skolor.
Vilka är då de kunskaper och insikter denna delrapport kommer med?
46