27.07.2013 Views

Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Kapitel 5. Att byta till en ”svensk” skola<br />

Med hjälp av den statistiska kartläggning som genomfördes i början av projektet (Kallstenius<br />

2005, se även delrapport I) identifierades förekomsten av ett elevflöde från <strong>Stockholms</strong> socialt<br />

utsatta förortsområden till skolor belägna i innerstaden. Genom en granskning av statistiska<br />

data från Statistiska Centralbyrån (SCB) kan vi få information om bakgrundskaraktäristika hos<br />

de elever som stannar kvar i de lokala skolorna respektive söker sig därifrån (Bunar &<br />

Kallstenius 2006). Av granskningen framkommer att det främst är elever vars föräldrar är<br />

högutbildade <strong>och</strong> har arbete som nyttjar det fria skolvalets möjligheter. Detta leder till att<br />

andelen elever i de lokala skolorna vars föräldrar inte har eftergymnasial utbildning, som<br />

saknar arbetsmarknadsanknytning <strong>och</strong> är i behov av ekonomiskt understöd för att trygga<br />

familjens försörjning ökar. Det framkommer även att andelen elever med etniskt svensk<br />

bakgrund på de studerade förorternas <strong>grundskolor</strong> minskar efter det att de skolbytande eleverna<br />

genomfört sitt skolbyte. Det är således i betydande omfattning elever med en högre<br />

socioekonomisk status <strong>och</strong> med etnisk svensk bakgrund som lämnar <strong>grundskolor</strong>na i<br />

<strong>Stockholms</strong> socialt utsatta förorter. 17<br />

Med hjälp av det statistiska materialet kan vi således få en<br />

bild av hur elevströmmarna ser ut samt en uppfattning om vilka elever det är som lämnar<br />

förortens skolor sett utifrån ett socioekonomiskt <strong>och</strong> etniskt perspektiv. För att komma åt vad<br />

som döljer sig bakom den statistiska bilden har ett flertal intervjuer med såväl de skolbytande<br />

eleverna som deras föräldrar genomförts. Hur kommer det sig att de valde att byta skola? Vad<br />

var det som de inte var nöjda med <strong>och</strong> som de hoppades finna i <strong>och</strong> med bytet till en<br />

innerstadsskola? Varför valde de just den skola som de gjorde? Vilka förväntningar hade de<br />

innan bytet? Infriades dessa förväntningar? Har de upplevt några svårigheter i samband med<br />

bytet till den nya skolan? Dessa <strong>och</strong> liknande frågor kommer att behandlas i detta kapitel.<br />

”Det är bättre med en svensk skola”<br />

I intervjumaterialet framkommer det att det i många fall inte är eleverna själva som fattar<br />

beslutet om att byta till en innerstadsskola utan att det är deras föräldrar som både fattar<br />

beslutet <strong>och</strong> väljer skola. Detta gäller elever i samtliga skolår. Hur förklarar de intervjuade<br />

föräldrarna sitt beslut att låta sitt/sina barn börja i en innerstadsskola? Vilka orsaker ligger<br />

bakom? Under intervjuerna med föräldrar till skolbytande elever framkommer inte ett motiv till<br />

beslutet utan det är en mer komplex bild av sammansatta motiv som träder fram.<br />

17 Det är dock viktigt att understryka att även elever med lägre socioekonomisk status, samt elever med en eller<br />

båda föräldrar med utländskt ursprung, nyttjar det fria skolvalets möjligheter.<br />

42

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!