Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

lokala skolor, men också som att de söker sig till en skolmiljö som de upplever vara mer rustad
för att förbereda deras barn för framtida krav. Vad är det då som de söker sig till och hoppas
kunna få på en innerstadsskola? Vad är det föräldrarna efterlyser som de inte anser sig kunna få i
de lokala skolorna?
Beträffande frågan om vad föräldrarna söker sig till så framkommer det två huvudsakliga bilder
under intervjuerna: de som söker sig till en högre grad av ”svenskhet” å ena sidan, och de som, å
andra sidan, söker sig till ”önskade” sociala koder. Det som den första kategorin föräldrar söker,
och förväntar sig finna, är en förhoppning om att skolbytet ska innebära ökade möjligheter för
deras barn att få fler ”svenska” kamrater, att skapa nätverk som innefattar personer med etniskt
svensk bakgrund och att få vistas i miljöer där personer med svensk bakgrund är i majoritet.
Kapitlets inledande citat illustrerar just denna förhoppning och önskan om att barnen ska få
umgås med ”svenskar”. Det handlar även om att föräldrarna vill att deras barn ska få ta del av
svensk kultur och tradition, något som upplevs bäst kunna förmedlas i svenskdominerade
miljöer, och inte minst om att de ska få möjlighet att utveckla en ”bättre” svenska. Det andra
perspektiv som framkommer i intervjumaterialet handlar inte i första hand om etnicitet, utan
snarare om vad som skulle kunna betecknas som klass. Det handlar i det här fallet om en vilja att
barnen ska gå i en skola där de egna värderingarna och normerna är rådande. En förälder
beskriver hur hennes dotter inte hade ”samma sociala nycklar” som de övriga barnen på dagis,
hur de sociala nycklar hon hade med sig inte alls passade ihop med den sociala miljö som
präglade bostadsområdet.
Hon hade ett annat språk, var van att göra andra saker, leka andra lekar. Hade svårt att
få kompisar. Vi som föräldrar hade också svårt att få kontakt med de andra föräldrarna,
och med personalen!
- Förälder till en skolbytande elev
Denna upplevelse resulterade i att familjen lät sina barn börja i förskola respektive grundskola i
innerstaden, samt att de sålde sitt hus i ytterområdet och flyttade till en närförort till Stockholm
istället. Det som de intervjuade föräldrarna uttrycker att de söker sig till handlar således inte i
första rummet om skolor med bättre ekonomiska resurser, högre kompetens hos lärarlaget eller
utvecklandet av intressanta inriktningar för skolverksamheten utan det som står i centrum för
föräldrarnas intresse är elevunderlaget. Det handlar, å ena sidan, om en önskan om en annan
etnisk sammansättning av elevunderlaget, i bemärkelsen fler ”svenskar” och färre ”invandrare”,
å andra sidan om en annan socioekonomisk sammansättning av elevunderlaget, i bemärkelsen
45