Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

espektive Högalidsskolan (Södermalm) och Fridhemsskolan/Stadshagsskolan
(Kungsholmen) samt efter en granskning av skolornas styrdokument visar det sig att
skolornas organisation har varit allt annat än förberedd för att hantera förändringarna i
elevernas sammansättning. Kallstenius visar i denna delrapport att inflödet av elever
”utifrån” – trots att de rör sig om välmotiverade, i genomsnitt bäst presterande från sina
gamla skolor och elever med stödjande föräldrar – snarare uppfattas som ett problem än en
möjlighet (ett nödvändigt ont i bästa fall). Det problematiska ligger i elevernas sociala och
ännu mer etniska bakgrund, de flesta är själva invandrare eller barn till invandrare med
föräldrar sysselsatta inom olika arbetarklassyrken. Det ökade mångkulturella inslaget ses av
personalen i första hand genom prismat av vardagliga bekymmer som dessa
”invandrarelever” har medfört: ett nytt språkbruk, en sämre svenska, annorlunda
beteendemönster, värderingar och normer, ökat bråk inom och utanför skolan, försvårad
kommunikation med föräldrarna och det som de allra flesta befarar, nämligen ett ökat utflöde
av de ”egna” eleverna och sämre rykte. De tröga organisationsstrukturerna på och omkring
skolorna i kombination med den allt skarpare skolkonkurrensen mellan stadsdelarna och
mellan kommunala och fristående skolor har lett till en påtaglig handfallenhet inför
utvecklingen. Med andra ord, alla verkar vara överens om att den nuvarande utvecklingen är
negativ, men ingen verkar veta vad som skall göras för att få ordning på systemet.
I den andra delrapporten ”Blir det någon integration då?” går Kallstenius in i ”the nitty-
gritty of the real life” (Willis 1981) på de två studerade skolorna. Under ett år är hon med i
deras vardagsliv. Hon observerar, samtalar, intervjuar, diskuterar, reflekterar och testar sina
analyser med 75 elever, 22 lärare och övrig skolpersonal och 16 föräldrar. Frågor som ställs
till de skolbytande eleverna och föräldrarna är: Varför gör ni detta? Vad förväntar ni er uppnå
med skolbytet? Hur går det? Har era förväntningar infriats? Vilka är de positiva respektive
negativa erfarenheter ni har av skolbytet? Till elever och föräldrar från skolornas
upptagningsområden ställer hon frågor som: Hur upplever ni de förändringar skolan har varit
med om de senaste åren till följd av den ökade inflyttningen av elever bosatta i andra delar av
Stockholm? Vilka är de positiva respektive negativa erfarenheter ni har av skolans
förändrade elevunderlag? Till lärare och övrig skolpersonal ställer Kallstenius frågor om
vilka förändringar de upplever som störst i skolans vardag. Hur påverkar det deras
pedagogiska arbete? Hur påverkar det deras relationer med elevernas föräldrar? Vilka tankar
har de om framtiden? Men, som sagt, hon nöjer sig inte bara med att ställa frågor, hon är
också med och studerar vad de olika aktörerna gör i praktiken i den nyblivna mångkulturella
9