Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

genom att statistiska kartläggningar kan ligga till grund för urval. Olika metoder och
datakällor kan vidare nyttjas som varandras komplement. Det innebär att olika
forskningsstrategier kan användas för att studera olika aspekter av det studerade fenomenet
för att sedan sammanföra strategiernas resultat till en helhet (ibid.).
I föreliggande delrapport har tre huvudsakliga metoder för datainsamling använts:
– En kvalitativ analys av rapporter och dokument relevanta för hela undersökningen hämtade
från Skolverket, Myndigheten för Skolutveckling, stadsdelarna Kungsholmen och Maria-
Gamla stan samt från de aktuella Fridhemsskolan/Stadshagsskolan och Högalidsskolan.
Rapporterna handlar huvudsakligen om effekterna av valfrihetsreformen medan dokumenten
innehåller uppgifter om skolornas organisation, elevunderlag, arbetsplaner, utvärderingar och
liknande.
– Kvalitativa intervjuer med nyckelinformanter från Barn- och Utbildningsnämnder i de två
stadsdelarna samt med rektorer, biträdande rektorer, ansvariga för modersmålsundervisning
och undervisning i svenska som andraspråk från de två berörda skolorna. En kvalitativ
intervju är inriktad mot informantens åsikter, ställningstaganden och upplevelser och
fokuserar på vad den intervjuade själv anser vara viktigt och betydelsefullt. Metoden lämnar
utrymme för intervjun att utvecklas utifrån de teman som kommer upp vid intervjutillfället.
– En kartläggning av grundskoleelevers rörelsemönster i Stockholm utifrån offentlig statistik
framtagen av Utrednings- och Statistikkontoret (USK), Stadsledningskontoret och Skolverket.
Detta innebär en så kallad sekundäranalys av redan befintligt material som möjliggör både
tvärsnittsundersökningar av exempelvis meritvärden i skolår 9 i termer av variabler som kön,
etnisk bakgrund, geografiskt område och socioekonomisk bakgrund och jämförande studier
över tid och mellan olika områden inom ett land.
Urval och avgränsningar
Valet att fokusera på Fridhemsskolan/Stadshagsskolan och Högalidsskolan är grundat i
statistiska uppgifter hämtade från USK. Statistik visar på att dessa skolor i jämförelsevis stor
omfattning attraherar elever utanför den egna stadsdelen, samt att en betydande andel elever
från Stockholms så kallade socialt utsatta förorter söker sig dit. Delrapportens ambition är
således inte att presentera utvecklingen i ett representativt urval av skolor i Stockholm.
Ambitionen baseras på ett så kallat strategiskt urval där studieobjektet väljs ut med avsikten
4