Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

”bättre” svenskt språk, å andra sidan om ett miljöombyte till en omgivning som uppfattas vara
mer gynnsam för elevers inlärning och utveckling. Att byta till en skolmiljö med fler
”svenskar”, bestående av både vuxen skolpersonal och skolkamrater, lyfts fram av elever på
samtliga nivåer som den viktigaste orsaken bakom skolbytet.
Vad söker de sig till?
Det är således främst två orsaker som kan förklara elevernas skolbyte. Den första är att allt
färre elever på de lokala skolorna hade svenska som modersmål, något som upplevdes skulle
leda till en negativ språkutveckling. Den andra orsaken är en upplevd försämring av de lokala
skolornas sociala klimat med mer bråk och stök. Vad är det då som de skolbytande eleverna
hoppades, och förväntade sig, finna i de nya miljöerna? Något som flera av de intervjuade
eleverna tar upp är att de förväntade sig att en skolgång i en innerstadsskola skulle leda till
högre krav på deras prestationer vilket upplevdes som positivt då de antog att detta skulle
innebära att de fick bättre kunskaper och fick ”lära sig mer”. En elev i skolår 7 som
genomförde sitt skolbyte inför sitt sjätte skolår berättar:
Alltså, jag gjorde det [bytte till en innerstadsskola] för att här, de ställer liksom högre
krav än i min förra skola, och jag visste det.
Varifrån kommer denna bild? Hur vet en trettonårig flicka att hon får ”lära sig mer” i en skola
belägen i innerstaden i jämförelse med de skolor som ligger i hennes bostadsområde? Det visar
sig att denna vetskap, även i detta fall precis som i fallet med de skolbytande elevernas
föräldrar, främst grundar sig på rekommendationer från släkt och vänner eller rykten som
florerar i de bostadsområden där de bor. En elev uttrycker det så här:
Jag har hört av andra [i hemområdet], och av sådana som går här, att det är bra här!
Eleverna grundar sina uppfattningar om vilken skola som är ”bra”, och varför den är bra, främst
på den generella uppfattningen i deras närmaste sociala omgivning. Det handlar om grannar,
släktingar och vänner till familjen, men främst om andra barn och ungdomar som tidigare bytt
till en innerstadsskola. Vad är det då som ses som eftersträvansvärt och som grundskolorna i
innerstaden, till skillnad från de skolbytande elevernas lokala skolor, antas kunna erbjuda? En
flicka i skolår 7 beskriver det så här:
Min kusin går här och sa att det typ är högre status här, bra betyg och bra läxor och
sånt. Så jag tänkte att jag skulle gå här!
51