Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

upplevs som något mycket positivt. De föräldrar vars barn tillhör de studerade skolornas
upptagningsområden och som valt att inte nyttja valfrihetsinstrumentet och söka sig till andra
skolalternativ uttrycker i många fall funderingar kring huruvida den nuvarande skolan
verkligen är ”den bästa” för deras barn. Deras oro kan sammanfattas som:
• Att skolornas förändrade elevsammansättning ska leda till en försämrad språk- och
kunskapsutveckling.
• Att inflödet av elever resulterar i en försämrad social miljö på skolan.
• Att den ökade mångfalden leder till en högre grad av konflikter mellan olika sociala,
etniska, kulturella och språkliga grupperingar.
Hur kommer det sig då att de trots detta missnöje valt att inte byta skola? Det handlar i många
fall om främst tre saker:
• För det första om att barnen själva inte vill byta skola och att föräldrarna upplever detta
som ett tungt vägande argument. Att tvinga fram skolbytet skulle enligt föräldrarnas
resonemang bara förvärra skolsituationen för deras barn.
• För det andra handlar det om ett slags passiviserande diskurs att ”det ser ju likadant ut
överallt i samhället” och ”att byta skola löser ingenting”.
• För det tredje resonerar flera föräldrar till de yngre barnen att de tänker genomföra ett
skolbyte först när barnen kommit upp i de högre skolåren, då det i högre utsträckning är
då som de ovan listade orosmomenten får större betydelse.
Samtliga intervjuade föräldrar uttrycker en önskan om att genom skolvalet ge sina barn bästa
tänkbara förutsättningar för att lyckas med studierna. Att välja ”en bra skola” upplevs som
mycket viktigt. Vad som betraktas som en ”bra” skola visar sig dock inte enbart ha att göra
med det genomsnittliga meritvärdet, som är den faktor som antagningen till gymnasieskolan
sker utifrån, och andelen behöriga lärare. Det ”bra” visar sig i stor utsträckning handla om
skolexterna faktorer, som till exempel skolans geografiska lokalisering, och skolinterna
faktorer, som till exempel elevunderlagets socioekonomiska och etniska sammansättning. Men
det handlar mindre om skolans faktiska adress respektive det faktiska antalet elever som har ett
annat modersmål än svenska och/eller som är bosatta i de socialt utsatta förorterna, och i högre
utsträckning om symboliska och mer svårgripbara faktorer som status och rykten.
93