Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Citatet ovan illustrerar en upplevelse av att det är positivt att skolmiljön utvecklas till att bli
mer heterogen avseende elevunderlagets socioekonomiska bakgrund och etniska tillhörigheter.
Att få möta elever med en annan bakgrund än ens själv kan enligt de intervjuade föräldrarna
vidga innerstadselevernas perspektiv och leda till en ökad förståelse för hur dagens samhälle
ser ut. Föräldrarna menar att det är mycket viktigt att få intryck från andra grupper i samhället,
att få höra hur de tänker och resonerar kring olika saker samt inte minst få en direkt erfarenhet
av hur ens beteenden och uttalanden uppfattas och bemöts av personer med olika bakgrunder.
Att få ta del av dessa intryck är utifrån detta perspektiv en förutsättning för att utveckla en
förståelse för varandra. Flera av de intervjuade föräldrarna ger uttryck för en medvetenhet kring
de förekommande skillnader som finns mellan Stockholms mer välbärgade innerstadsstadsdelar
och de utsatta förortsområdena. De uttrycker att de själva skulle fatta samma beslut som de
skolbytande elevernas föräldrar, om de befann sig i deras situation.
Det uppfattas således som positivt att skolan utvecklas mot att bli i högre grad mångkulturell
och mer etniskt och socioekonomiskt heterogen, då denna heterogenitet anses bättre motsvara
hur dagens svenska samhälle ser ut. Att gå i en homogen skolmiljö förbereder inte barnen och
ungdomarna inför ett vuxenliv i ett samhälle präglat av mångfald och differentiering, enligt
detta resonemang. Dock menar en del föräldrar att det ”kan bli jobbigare” för deras barn att gå i
en mångkulturell skolmiljö då det i ett mångkulturellt möte kan uppstå ”kulturkrockar” på
grund av olika normer och värdegrunder. Den mångkulturella skolan har således ett pris. I en
intervju med ett föräldrapar sammanfattar den ena föräldern sina tankar kring situationen på
följande vis:
Utvecklingen mot en mångkulturell skola i sig är positiv eftersom det är så samhället
ser ut idag. Problemet är att skolan inte var förberedd, utan agerar alldeles för sent,
när det redan finns ett problem!
Skolan som institution, dess personal och inte minst samhället i stort, har enligt de intervjuade
föräldrarnas uppfattning väntat alldeles för länge innan de agerade för att bemöta det förändrade
elevunderlaget och de förändringar som inflödet av elever medfört för skolornas verksamhet.
Inflödet av elever hade inte behövt bli ett problem, resonerar de, men nu har det blivit det och
det kommer att ta lång tid att åtgärda de svårigheter som skolan, och hela grundskolesystemet,
nu brottas med. En aspekt av detta icke-agerande eller snarare fördröjda agerande, är att
föräldrarna upplever hur ansvaret för integrationsarbetet i allt för stor utsträckning lagts över på
eleverna själva, och på dem som föräldrar. En förälder frågar sig:
64