Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

I intervjuer med föräldrar till elever i de lägre skolåren framkommer funderingar kring
eventuella skolbyten när barnen blir äldre. Föräldrarna berättar att de ”än så länge är nöjda”
men att de upplever att det är alldeles för oroligt i de högre klasserna.
Jag träffar en pappa till en pojke i de lägre skolåren. Pappan berättar att familjen
tänker sig att pojken får byta skola i samband med att klasserna ska splittras och
göras om lite längre fram. Han har varit och tittat på en friskola i stan som han tycker
ger ett bra intryck. Pappan upplever de äldre eleverna på skolan som stökiga och
bråkiga. Han har träffat på dem vid flera tillfällen och han tycker att de över lag känns
otrevliga, stämningen har inte känts bra och han har också hört att skolan har börjat
få ett dåligt rykte. Han har fått ett betydligt bättre intryck av den friskola de har tänkt
sig låta pojken börja i. Han har varit där flera gånger och tittat och har då observerat
hur de äldre barnen på skolan uppför sig, mot varandra och mot vuxna, och tycker att
stämningen känns positiv och harmonisk. (Utdrag ur fältanteckningar)
Av samtalet framgick att en aspekt av den ”stökighet” som föräldern upplever präglar de äldre
klasserna till stor del kan förklaras av det ökade inflödet av elever ”som gått i andra skolor
tidigare” och som söker sig till innerstadens skolor när de börjar i de högre klasserna. Det som
föräldern tagit fasta på, och upplever som negativt, är såväl den språkliga jargongen eleverna
emellan och det sociala klimatet som att skolan till följd av detta börjat få ett dåligt rykte.
Den ökade mångfalden och dess konsekvenser
Det ökade inflödet av elever till de studerade skolorna har, som jag har redogjort för i tidigare
kapitel, resulterat i förändrade undervisningssituationer i klassrummet och i omformningen av
skolornas sociala miljö. Liksom deras föräldrar upplever även de intervjuade eleverna – boende
i innerstadsskolornas upptagningsområden – att deras skolmiljö förändrats på ett påtagligt sätt
genom det ökade elevinflödet. Elevernas svar visar på en upplevelse av att det sociala klimatet i
de enskilda klasserna och i skolan som helhet har förändrats allra mest, något som även berör
deras sociala position och det egna språkanvändandet. Av intervjumaterialet framgår det att
detta främst är frågor och funderingar som tas upp av de äldre eleverna. De yngre eleverna
menar att det visserligen kan vara skrikigt och bråkigt men de gör inte distinktionen mellan
eleverna med utgångspunkt i deras bakgrund på samma sätt som deras äldre kollegor.
Elever från de högre klasserna berättar hur inflödet av elever från andra delar av staden i många
fall blev märkbart i och med övergången till det som tidigare kallades för högstadiet, vilket i
studerade skolornas fall innebär skolår 6 respektive 7. I samband med denna övergång upplöses
tidigare klassammansättningar för att ”blanda” eleverna och då många omkringliggande skolor
sträcker sig upp till skolår 5 respektive 6 sker ett naturligt inflöde av elever i samband med
utformandet av dessa nya klasser. Så idén om en ny klassammansättning är i sig inte ny för
66