Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

för att inleda denna förändring? För det första, ett tydligt och kontinuerligt budskap till
föräldrarna (på deras villkor) om var skolan står i fråga om pedagogisk utveckling och arbetet
med ”det sociala klimatet” är det viktigaste inslaget i denna externa kommunikationsstrategi.
Att vända sig till den ”breda omgivningen” (se delrapport IV), dvs. medierna och
gymnasieskolorna är också viktigt för att få bort förutfattade meningar som tydligen finns
inom dessa institutioner om elever från mångkulturella förortsskolor. Alltihop syftar till att
stärka tilliten till skolornas förmåga att ge eleverna bra utgångspunkt i livet. Innehållslösa
imageförändringar och budskap till omgivningen på överdrivna eller till och med falska
grunder kan skapa mer skada än nytta.
För det andra, måste det nya budskapet kombineras dels med nya interna
kommunikationsstrategier och dels med reella organisationsförändringar. Det förra handlar
om hur skolans ledning lyckas kommunicera budskapet om skolans förändrade villkor, som i
fallet med de mångkulturella innerstadsskolorna till exempel, till personalen samt till elever
från skolans upptagningsområde och deras föräldrar. Som det framkommer av delrapporterna
I, II och till viss del även IV uppfattas det mångkulturella (inklusive av skolledningen) vara
ett problem i sig därför att skolans svårigheter förknippas med inflödet av ”invandrarelever”.
Denna problemdiskurs (jfr. Runnfors 2003) tenderar att överskugga mycket av uppfattningar
om, kommunikation med och förhållningssätt till de inflyttade eleverna och deras föräldrar. I
delrapporterna visar vi hur diskursen genom uppfattningarna, kommunikationen och
förhållningssättet med förödande verkan, för framförallt relationer mellan olika elevgrupper,
omsätts i skolornas dagliga praktik. Relationerna blir sedan inte helt överraskande ett
problem i sig, vilket ytterligare underbygger den problematiska diskursen. Den onda cirkeln
är i gång och då kan det bli svårt att bryta sig ur den.
En förändring inleds således med att identifiera de budskap som en skola kommunicerar utåt
och inåt, oavsett om det sker avsiktlig eller oavsiktligt. Varje skola har nämligen ett rykte och
en status. Därefter görs det upp en strategi för vad som måste förändras/förbättras i det
nuvarande budskapet för att öka förtroendet för och tilliten till skolan. Men som jag nämnde
ovan måste förändringen i kommunikationsstrategin åtföljas också av förändringar i skolans
organisation.
Organisation – En skolas organisation, enkelt utryckt, består av en uppsättning formella
regler som styr verksamheten (inklusive system av bestraffningar och belöningar), materiella
tillgångar (resurser), arbetsfördelningen mellan olika aktörer (inklusive deras förmåga och
färdighet att utföra sina arbetsuppgifter på ett ändamålsenligt sätt) samt av daglig
16