Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

ett samhälle överensstämmer med varandra (Bunar 2001). De enheter som i detta fall ska
förenas handlar om lagar, regler, bestämmelser och stadgar (Stigendal 2004). Det handlar
således om att olika samhälleliga system ska utgöra en helhet, och att de inte ska motverka
varandra. Ytterligare en åtskillnad har gjorts mellan strukturell och kulturell integration
gällande den invandrade befolkningens relationer med den infödda delen av befolkningen
(Ålund 1985). Den strukturella integrationen beskriver huruvida den invandrade befolkningen
är en del av de sociala nätverk inom, och genom, vilka det sker förmedling av ekonomiska,
politiska och sociala värden. Det handlar således om att vara en del av i samhället
förekommande ekonomiska, politiska och sociala sammanhang. Kulturell integration avser
huruvida för majoritetssamhället grundläggande normer och värderingar har anammats av den
invandrade delen av befolkningen men även majoritetssamhällets öppenhet gentemot, och
anammande av, den invandrade befolkningens olika kulturella uttryck (Bunar 2001).
Hur mäter vi graden av integration?
Hur kan vi avgöra om det fria skolvalet kan sägas leda till en ökad integration? Hur kan graden
av integration mätas? Handlar det om andelen elever i klassen bosatta i en socialt utsatt förort i
relation till de bosatta i innerstaden? Handlar det om blandningen av olika etniska och religiösa
grupper på en skola? Handlar det med andra ord om kvantitet, om att räkna, om andelar av
olika grupperingar som blandas och därmed utgör en integrerad grupp? En sådan ansats, ”hur
många…”, besvarar och tydliggör hur blandningen ser ut exempelvis på en skola eller i en
klass. Men vad blandningen sedan har för betydelse är svårt att besvara genom att räkna
andelen elever med olika bakgrund, där krävs istället en kvalitativ ansats som utgår från
elevernas upplevelser och faktiska beteenden. I diskussionen kring huruvida det fria skolvalet
leder till en ökad integration kommer två aspekter att lyftas fram:
1) Elevernas relationsmönster: Vilka umgås eleverna med? Umgås de inom de i det
tidigare kapitlet diskuterade grupperingarna? Var träffas de? Är det någon skillnad
under skoltid och på fritiden? Förekommer det skillnader beroende på kön?
2) Elevernas fortsatta utbildningskarriärer: Vad händer efter grundskolan? Söker sig de
skolbytande eleverna till gymnasieskolorna i hemförorterna, eller söker de sig hellre till
gymnasieskolor i innerstaden? Vilka umgås de med? Vad händer efter studenten?
Den första aspekten, elevernas relationsmönster, behandlar främst det som David Lockwood
(1964) betecknade som social integration, det vill säga olika individers och gruppers relationer
84