Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

”kulturell mångfald” i läroplanen var en fråga om acceptans av olikheter i förhållande till
majoritetssamhället, medan ”kulturell mångfald” i de enskilda klassrummen snarare var en
fråga om en motsättning mellan dessa olikheter och i samhället dominerande normer och
värderingar. Det som Runfors belyser med sin avhandling är den problematik som uppstår när
direktiv formuleras angående hanterandet av kulturell mångfald och sedan själva det praktiska
genomförandet överlämnas till de enskilda lärarna att förhålla sig till. Vidare visar studien på
riskerna med att utgå från ”vanliga svenska barn” som måttstock då en följd av detta blir att de
barn som inte överensstämmer med den normen framstår som bristfälliga. Slutligen
argumenterar Runfors för, något som lyfter studien till en mer samhällelig nivå, att denna
kategorisering av en heterogen samling elever till en grupp – ”invandrarbarn” – kan resultera i
ett skapande av en gemenskap med ett avståndstagande från det svenska som gemensam
nämnare.
Slutsatser
Dessa två studier belyser å ena sidan själva valet och de processer som föregår det (Skawonius
2005), å andra sidan belyser de vad som händer i mötet mellan den svenska grundskolan och
det mångkulturella elevunderlaget (Runfors 2003). Valet av grundskola har kommit att få allt
större betydelse för barns och ungdomars studieframgångar och utbildningskarriärer. Flera
faktorer ligger bakom denna utveckling. Det handlar dels om den ökande klyftan mellan skolor
belägna i olika geografiska områden (avseende elevers studieresultat) och dels om den ökande
skiktningen mellan gymnasieskolor och gymnasieprogram och den följande konkurrensen
mellan eleverna att få en plats på de mest eftertraktade gymnasierna. Det fria skolvalet öppnar
upp möjligheten för elever att välja en annan skola än den som ligger närmast hemmet.
Valmöjligheten medför dock också att ett större ansvar läggs på individen gällande att
informera sig om förekommande valmöjligheters för- och nackdelar. Tillgången på information
framstår som en viktig särskiljande faktor mellan familjer med olika förutsättningar, uttryckta
dels i föräldrars utbildningsnivå och kunskap om det svenska utbildningssystemet, dels i
föräldrars etniska bakgrund och socioekonomiska status (Skawonius 2005). Det som
framkommer i de två nämnda undersökningarna är en polariserad bild av det fria skolvalets
utslag i det sociala rummet där valet i sig är ”fritt” men där barn och unga, vars föräldrar är av
utländsk bakgrund och har en jämförelsevis låg socioekonomisk status, i mindre utsträckning
har möjligheten att genom valfrihetsinstrumentet söka sig till ”högstatusskolor” på grund av
praktiska (bristande kunskaper och otillräcklig information samt svårigheter att ta sig till och
21