Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt
Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt
Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
konflikter än i de offentliga skolorna. Byråkrati <strong>och</strong> politik är fenomen som genomsyrar de<br />
offentliga skolornas institutionella omgivning varvid de pedagogiska praktikerna ofrånkomligen<br />
påverkas i negativ riktning. Skilda regler för mer eller mindre varje segment av skolornas<br />
vardagsliv införs, observeras <strong>och</strong> upprätthålls. Författarnas policyrekommendationer baserade på<br />
detta dualistiska (privat vs. offentligt) tillvägagångssätt är ett faktum som enligt Viteritti (1999),<br />
utmärker denna bok <strong>och</strong> gör den till en av decenniets viktigaste (s.87).<br />
Chubb <strong>och</strong> Moes förslag innehöll en mer eller mindre öppen tävlan mellan privata <strong>och</strong> offentliga<br />
skolor för studenter <strong>och</strong> därigenom även för de ekonomiska resurserna (de kallar det för<br />
scholarship program). Även om deras studie har föranlett en rad kritiska svar – för dess<br />
metodologi, en för smal analys, för att de har underlåtit att jämföra vanliga privata med religiösa<br />
privata skolor, för att de har buntat ihop ett brett spektrum av skolor med olika sociala <strong>och</strong><br />
rasmässiga elevsammansättningar samt från olika geografiska områden i två enkla kategorier,<br />
antingen privata eller offentliga – har de ändå lyckats introducera medvetenheten om betydelsen<br />
av institutionsanalyser på utbildningsarenan. Dessutom har de lyckats betona den roll som<br />
organiserade grupper (lärarnas fackförbund <strong>och</strong> administratörer på olika nivåer) kan spela inom<br />
skolan genom att bromsa prolicyreformer i syfte att försvara särskilda professionella <strong>och</strong><br />
individuella intressen. I hennes kritiska genomgång av internationella studier om<br />
valfrihetsreformen kallar Helene Ladd (2003) detta nyliberala argument för provider capture <strong>och</strong><br />
transactions costs. Hon förklarar dem som följande:<br />
Provider capture occurs, according to this perspective, when well-organized public-interest<br />
groups such as teachers’ unions “capture” agencies and twist public policy in their favor at the<br />
expense of the broader public interest. Transaction, or agency, costs arise in ensuring that the<br />
incentives of employees who deliver public services are aligned with legislated policy objectives.<br />
To avoid provider capture and to minimize transaction costs in the context of education, such<br />
thinking calls for minimizing the role of the central government…encouraging competition<br />
among schools, giving parents and students maximum choice in determining which school to<br />
attend…weakening the power of unions… (p.8)<br />
I den internationella litteraturen har det nyliberala oreserverade hyllandet av valfriheten fått en<br />
hel del kritik. Det individuella ansvaret har kallats för ”blaming the poor”, konsumenternas val<br />
för ”consuming the image” <strong>och</strong> valfriheten har i praktiken visats sig vara valfriheten för vissa<br />
socialt privilegierade grupper i samhället (Ball 2003). Den amerikanske forskaren Michael Apple<br />
(2006) hävdar att:<br />
Market rationality, based on “consumer choice”, will ensure that supposedly good schools will<br />
gain students and the bad schools will disappear… I focus on the effects of this and similar kinds<br />
of policies on real schools. But let me say here that one of these effects is that when the poor<br />
“choose” to keep their children in underfunded and decaying schools in the inner cities or in rural<br />
areas (given the decline and expense on public mass transportation, poor information, the absence<br />
14