Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Upplevelsen av att, som rektor uttrycker det, vara tagna på sängen handlar likaledes om
språkliga frågor. Skolan och personalen upplever att de inte har kompetensen att arbeta med
svenska som andra språk i den utsträckning som skulle behövas. Rektor berättar att det i en
del fall kan ta lång tid för skolan att upptäcka vilka elever som har, vad hon betecknar som,
”språkliga problem” då barnen i många fall utvecklar strategier för att dölja det. En svårighet
som de upplever från skolans sida är att det är svårt att ”få med föräldrarna” i arbetet vilket
delvis kan förklaras av att föräldrarna själva har bristfälliga kunskaper i svenska språket. ”De
pratar om att det är bra, men gör inte vad vi kommer överens om.” Det skolan kan göra,
beskriver rektor, är att erbjuda elevvård, elevkonferenser och åtgärdsprogram – även då de
skulle vilja göra mer. Det kan också vara så att elever som kommer till skolorna saknar
tillräckliga kunskaper i något språk över huvud taget. Rektor berättar att språkkunskaperna
ibland är så bristfälliga hos elever som kommer utifrån att det egentligen inte räcker med
undervisning i svenska som andraspråk. Biträdande rektor på Fridhemsskolan berättar att en
del av barnen kommer utan ett egentligt språk över huvud taget ”och då är frågan vad man gör
med de här eleverna? Den diskussionen är vi ju inne i idag. Man kan ju inte göra speciellt
mycket. Många av lärarna känner sig maktlösa. De vet inte hur de ska arbeta. Lärarna i
svenska som andra språk vet inte heller hur de ska arbeta!… Vi famlar lite och vill jättegärna
ha hjälp med hur man ska arbeta med de språklösa barnen. För de blir fler och fler!”
Det senaste läsåret, 2004/2005, har ett flertal insatser genomförts för att bemöta den nya
situation som präglar skolenheten och dess verksamhet. Genomförda fortbildningsinsatser har
handlat om att utveckla personalens kompetens inom svenska som andra språk, hanterandet av
elever med behov av särskilt stöd, konflikthantering och samtalsmetodik
(Fridhemsskolan/Stadshagsskolans verksamhetsplan 2004). I arbetsplanen för detta läsår
betonas vikten av att elever med behov av svenska som andraspråk verkligen uppmanas att
delta i den undervisningen samt att även så kallad studiehandledning på modersmålet ska
erbjudas vid behov.
Slutsatser
Det som inledningsvis fastslås av den tjänsteman som ansvarar för barn- och ungdomsfrågor i
Kungsholmens stadsdelsområde är att Kungsholmen är att betrakta som en segregerad
stadsdel med en i huvudsak högutbildad, välavlönad och inrikesfödd befolkning. Skolorna
belägna inom stadsdelen uppvisar genomgående goda resultat, vilket inte minst tydliggörs av
40