27.07.2013 Views

Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

skolmiljön upplevs som ”bättre” har inte enbart med färre bråk <strong>och</strong> tystare<br />

undervisningssituationer att göra. En annan aspekt av den sociala miljön på den tillvalda skolan<br />

som lyfts fram handlar om sammansättningen av elever på skolan. Flera av eleverna talar om<br />

den större andelen elever med etnisk svensk bakgrund <strong>och</strong> med svenska som modersmål som<br />

något mycket positivt. En flicka i skolår 8 berättar:<br />

Det är liksom en blandning av invandrare <strong>och</strong> svenskar. Då får man lära sig om båda<br />

kulturer. Inte som i min förra skola, där var det bara invandrare.<br />

Att elever med annan etnisk bakgrund än svensk är i majoritet i de lokala skolorna beskrivs<br />

som något som var ett problem, då den ”svenska kulturen” kom att bli påtagligt frånvarande.<br />

Bytet av skolmiljön resulterade i ett närmande till den svenska kulturen, menade de intervjuade<br />

eleverna. Ytterligare en aspekt av den ökade andelen elever med svenska som modersmål är att<br />

eleverna upplever att skolbytet resulterat i en möjlighet att lära sig en annan form av svenska i<br />

jämförelse med den svenska som i allmänhet talades på deras gamla skolor. Flera av eleverna<br />

talar om att de i sina tidigare skolor lärde sig en ”sämre svenska” eller en ”inte så bra svenska”,<br />

vilket förklaras just av det att andelen elever med svenska som modersmål var jämförelsevis<br />

liten.<br />

En annan aspekt av förväntningarna på vad skolbytet skulle innebära var att lärarna i<br />

innerstadsskolorna skulle ställa högre krav på elevernas arbetsinsats i skolan. Detta framgick<br />

dock främst i intervjuerna med de äldre eleverna, medan de yngre framhöll vikten av att ”lära<br />

sig något”. En pojke som lämnade skolan i sitt hemområde för en innerstadsskola inför skolår 8<br />

berättar så här:<br />

Om man ser i alla ämnen så tycker jag att kraven i skolan är högre. Till exempel i<br />

skolan där jag gick innan… Här får jag väl som bäst VG <strong>och</strong> sånt på proven. Där fick<br />

jag full pott varenda gång utan att plugga. Och då tycker jag att kraven här är mycket<br />

högre. Men man tjänar på det till gymnasiet.<br />

Det som citatet ovan visar på är att det å ena sidan handlar om att kraven i innerstadsskolan<br />

upplevs som högre i jämförelse med erfarenheter från den tidigare skolan, vilket i praktiken<br />

kan resultera i att eleverna får lägre betyg än vad de fick tidigare för samma prestationer. Å<br />

andra sidan finns en medvetenhet inför att de högre krav som ställs kan komma att resultera i<br />

en högre kunskapsnivå vilket upplevs vara gynnsamt inför framtida gymnasiestudier. En annan<br />

elev för fram ett annat perspektiv på frågan <strong>och</strong> menar att de i den tillvalda innerstadsskolan får<br />

en ärligare chans att visa vad de går för.<br />

53

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!