Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

arbetat upp ett gott rykte som sprider sig bland elever och föräldrar. Att frågan om ett gott
respektive ett dåligt rykte är viktigt för elever och föräldrar i valet av skola bekräftas av
skolans kanslist som är den person som träffar de som är intresserade av att börja på skolan.
Om vi inte har plats till de föräldrar som ringer hit så frågar jag ofta om de har
provat på en närliggande kommunal grundskola och ger dem telefonnumret dit.
Men där kan man se hur ett rykte sprids, för då kan de säga att där har de hört att
det är så stökigt. /…/ För den närmast liggande kommunala grundskolan fick, det
här är bara rykten och jag vet inte om det är så här, inte fullt i sina klasser och då
öppnade de upp och tog emot barn från ”förorten”, som man då säger lite
nedlåtande. Något som sen gjorde då tyckte man att det blev stökigt. Medan vi har
ju fyllt hela tiden med våra egna. Alltså Norrmalms och Vasa Reals, och framför
allt Vasa Reals, barn. Om det där är sant eller inte det har jag ingen aning om, men
det pratas ju väldigt mycket om skolorna.
Det cirkulerar med andra ord ett rykte bland föräldrar och elever om att Vasa Real är en ”bra”
skola. Denna uppfattning visar sig i många fall bottna i en jämförelse med andra skolor som
uppfattas som ”dåliga”. Vad är det som avgör huruvida en skola får rykte om sig att vara
”bra” respektive ”dålig” och som en följd av detta lockar till sig respektive ”stöter ifrån sig”
elever? Av tidigare svenska studier (se exempelvis Skolverket 1996) framgår att det i stor
utsträckning handlar om upplevelsen av skolans sociala klimat vilket även framkommer i
delrapport II. Föräldrar vill att deras barn ska gå i en skola där det råder lugn och ro, ordning
och reda. Det som dock betonas, i såväl intervjuer med föräldrar och elever inom ramarna för
den andra delrapporten som i intervjuer genomförda i samband med arbetet med denna tredje
delrapport, är att skolornas elevsammansättning har en viktig betydelse för en skolas rykte. En
stor andel elever med en annan etnisk bakgrund än svensk och/eller elever bosatta i socialt
utsatta områden, som i detta fall främst är Järvafältet, visar sig i intervjumaterialet medföra ett
försämrat rykte för skolan.
Tidigare forskning visar att antalet friskolor har ökat markant de senaste åren (Bunar 2003)
och den statistiska kartläggning av friskolor i Stockholm som redovisas i delrapport I visar att
en betydande del av de grundskolor som idag bedriver verksamhet i Stockholms innerstad
drivs av fristående huvudman. Uppfattas den ökade konkurrensen från friskolor, men även
från andra kommunala grundskolor, som ett hot mot Vasa Reals verksamhet avseende antalet
elever som söker sig dit? Skolans rektor upplever inte vare sig den ökade etableringen av
friskolor i innerstaden eller förekommande konkurrens mellan existerande kommunala
grundskolor som ett hot av större betydelse mot den egna verksamheten. Det utflöde som
skolan märker av handlar i första rummet om elever som söker sig till friskolor med specifika
inriktningar. Skolan uppfattas ha, som rektor uttrycker det, ”flera konkurrensfördelar” som
17