Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Det handlar således om möjligheten att få bra betyg och de förutsättningar, exempelvis i form
av läxor och en högre grad av arbetsro, som krävs för att kunna uppnå goda resultat. Eleverna
pratar om att det är ”bättre ordning” och att det ”är lugnare” vilket enligt dem själva innebär
bättre möjligheter att koncentrera sig och lyckas genomföra sitt skolarbete på ett bra sätt. Det
handlar även om en förväntan på att det ger högre status att gå i en skola i innerstaden, vilket är
ett resonemang som återkommer i intervjuer med skolbytande elever som nu lämnat
grundskolan bakom sig och går det första året i gymnasiet. Ett stort antal av de intervjuade
eleverna berättar om tidigare skolerfarenheter präglade av stökiga klassrum, oengagerade lärare
och en upplevelse av att inte få lära sig någonting. Med detta som motpol växer bilden fram av
vilka förhoppningar som fanns på den nya skolmiljön. Uttalandena färgas av en önskan efter
”lugn och ro” och ”ordning och reda”. Men även, som tidigare nämnts, efter kunskap. En
fjortonårig pojke uttrycker sig så här:
Det är viktigt att få lära sig någonting i skolan, att lärarna kan lära ut. Inte att det typ
ska vara vi som lär dom. Då är det ingen skola!
Infriades deras förväntningar?
De förväntningar som eleverna hade på vad bytet till en innerstadsskola skulle innebära
handlade således om högre krav på deras prestationer, en mer positiv kunskaps- och
språkutveckling samt inte minst bättre förutsättningar för att lyckas med sina studier i form av
ett mer gynnsamt socialt klimat präglat av ökad arbetsro och mindre bråk. Infriades dessa
förväntningar? Något som tydligt framkommer i de genomförda intervjuerna är att bytet av
skola inneburit inte bara ett byte av geografisk belägenhet för själva skolbyggnaden, utan
framförallt ett byte av social miljö. I barnens och ungdomarnas uttalanden framkommer att det
råder en märkbart högre grad av arbetsro och en bättre social miljö på den skola de bytte till.
En pojke i skolår 9 berättar:
Det är inte lika mycket bråk, det är tystare på lektionerna, det är lugnare i korridorerna,
mindre förstörelse, alltså vandalisering av skolan, mindre mobbing. Alltså det är
mindre av allt det dåliga, i allmänhet. Så det är jätteskönt att komma hit.
Samma situation uttrycks av en pojke i skolår 2, fast med andra ord:
Här bråkar man inte lika mycket, man är mer snäll mot varandra. Här bestämmer
fröken och de andra barnen gör som hon säger, och det tycker jag är bra.
Barnens och ungdomarnas berättelser ger uttryck för en lättnad, gällande det sociala klimatet på
skolgården och i korridorerna, samt arbetsron och ljudvolymen innanför klassrummets väggar.
Som citaten ovan illustrerar är detta en upplevelse som delas av elever på samtliga nivåer. Att
52