Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

med allt vad det innebär i form av rykte, status och konsekvenser för skolan. Sikabyskolan är en
f-9 skola med ca 580 elever, ett antal som säkert med stadigt har krympt de senaste åren från 700
i början på 2000-talet. Under läsåret 2007/08 räknar skolan med ytterligare bortfall på ca 30
elever. Ca 70 procent av skolans elever är av utländsk härkomst, vilket allra mest syns i de lägre
skolåren. Detta innebär att om nuvarande trenden upprätthålls kommer Sikabyskolan om några år
att bara ha elever med ett annat modersmål än svenska bland sina elever.
De områden och deras skolor dit jag valde att förlägga mina empiriska studier skiljer sig
följaktligen med avseende på den historiska utvecklingen, boendets upplåtelseformer,
befolkningens sociala och etniska sammansättning samt områdenas representationer i medierna
och andra offentliga sammanhang. Det senaste är inte minst viktigt för hur eleverna på de lokala
skolorna förhåller sig till och hanterar bilder av deras områden och skolor. Men under de senaste
åren har många av dessa faktorer börjar konvergera och en farhåga som många från Sikaby lyfter
fram är att ”vi håller på att bli som Maltaby eller som Cosaby 3
”. En utflyttning från Sikaby har
medfört sociala och etniska förändringar i området och i de lokala skolorna förstås. I skolorna
har elevomsättningsprocessen dessutom accelererats av valfrihetens utnyttjande. Men merparten
av de elever som lämnar skolan går kanske inte direkt över till kommunala innerstadsskolor utan
i stället söker sig till närliggande stadsdelar med liknande sociala och etniska befolkningsstruktur
som innerstaden. Poängen är att båda områdena och skolorna tappar elever och då framförallt till
kommunala skolor i socialt starkare områden.
Hur det går för dem som är kvar har jag försökt ta reda på genom att genomföra
semistrukturerade intervjuer med 55 elever. Jag hade valt vilka teman vi skulle ta upp under
intervjuerna, men samtalet utvecklades beroende på vilken aspekt av det aktuella temat eleverna
valde att belysa eller särskilt trycka på. Intervjuerna varade i genomsnitt ca 45 minuter och
gjordes i grupper om tre (samt vid ett tillfälle i gruppen om fyra) elever. Eleverna valdes ut i
samråd med rektorer. Bandspelare användes i samtliga fall och samtliga intervjuer har
transkriberats ordagrant. Att genomföra grupp- i stället för enskilda intervjuer hade med både
metodologiska och praktiska skäl att göra. Jag ville framkalla elevernas funderingar om deras
område, skola, valfriheten och framtiden genom att samtala med dem och inte minst låta dem
samtala med varandra. Det handlar också om att skapa känsla av trygghet så att eleverna vågar
uttrycka spontana tankar, tankar som de kanske aldrig hade bearbetat och närmare begrundat.
3 Cosaby är ett geografiskt närmare beläget men lika stigmatiserat område som Maltaby.
6