Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Precis som citatet ovan illustrerar upplever en majoritet av de intervjuade eleverna att det ökade
inflödet av elever har inneburit att skolmiljön i högre utsträckning präglas av att det är
”bråkigt”, ”stökigt” och ”skrikigt”. Detta visar sig både handla om situationen i klassrummet
där undervisningen, enligt eleverna, drabbas negativt av att elever skriker rakt ut, inte sitter ner,
inte läser sina läxor. Det är dock inte bara i klassrummet som eleverna upplever negativa
förändringar i den sociala miljön, utan detta gäller även i korridorer och på skolgården. En
femtonårig pojke berättar:
Det blir ju så att man känner sig hotad av de där invandrarkillarna som går och
spänner sig, och utmanar. Det är många som tycker det är jättejobbigt men inga
vågar säga ifrån!
Enligt eleverna bildar skolbytande pojkar med annan etnisk bakgrund än svensk grupperingar
på skolan som upplevs utmanande och hotande, främst av pojkar med etniskt svensk bakgrund.
De känner sig osäkra då de inte i samma utsträckning bildar ”gäng” utan snarare umgås i
mindre grupper om två eller tre och de känner sig utmanade utan att veta hur de ska hantera
De genomförda intervjuerna och observationerna visar dock på att det först och främst är
det. 19
fråga om en verbal och kroppsspråklig kraftmätning där den sociala hierarkin etableras
respektive utmanas. Jag frågade elever som bor i innerstaden och tillhör skolornas
upptagningsområden om de fått höra kommentarer angående var de bor och vilken etnicitet de
har. Citatet nedan är hämtat från en intervju med en grupp pojkar i skolår 7.
Jenny: Får ni höra kommentarer kring att ni är svenskar och bor i stan?
Elev 1: Ja.
Elev 2: Det kommer ofta upp typ ”jävla svenne”…
Elev 3: … och så blir dom jättesura om man själv säger ”jävla invandrare” eller
något. Det är bara ett exempel!
Elev 1: Då kallar dom en för rasist.
Elev 2: Så håller dom på och snackar med en massa andra i andra klasser att vi är
rasister.
Elev 3: Och så säger dom att dom typ ska hämta gäng från typ deras förorter.
Elev 2: Det är mycket så de säger…
Elev 1: Att de ska hämta folk, att det ska hända saker efter skolan.
Eleverna menar dock att dessa kraftmätningar mycket sällan övergår i en fysisk konflikt. Det är
dock inte så att fysiska slagsmål, eller ”tjafs” som eleverna uttrycker det, lyser med sin
frånvaro. Flera av de intervjuade eleverna berättar om att det kommer gäng från andra skolor
för att söka upp en elev för att ”göra upp”, något som eleverna menar företrädesvis händer de
skolbytande eleverna. Eleverna, även i detta fall särskilt pojkarna, uttrycker dock att de ändå
19 Det är dock i detta sammanhang viktigt att poängtera att det självfallet inte är alla skolbytande pojkar med
utländskt påbrå som söker sig till dessa grupperingar (”gäng”), eller att alla pojkar med etnisk svensk bakgrund
som bor i innerstaden som känner sig hotade och/eller utmanade av dessa.
69