Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

starka sociala resurser kan skapa en ”norm” av låga respektive höga prestationer vilket
påverkar såväl beteenden som aspirationsnivåer hos enskilda individer (Szulkin 2005).
Slutsatser
Stockholm kan, utifrån ett sociologiskt perspektiv, beskrivas som ett socioekonomiskt, etniskt
och symboliskt polariserat urbant rum (Bunar 2005). Begreppet polarisering kan kortfattat
beskrivas beteckna tendensen till en framväxt av två motsatta extremer inom olika kontexter
(Marshall 1998). Det kan exempelvis handla om en socioekonomisk polarisering genom vilket
samhället präglas av uppdelningen av och motsättningarna mellan svagare och starkare
socioekonomiska grupper, om en etnisk polarisering genom vilken samhället präglas av en
uppdelning och ett motsatsförhållande mellan olika etniska/nationella grupperingar samt en
symbolisk polarisering genom vilken exempelvis olika grupper, eller geografiska platser,
tillskrivs olika symboliska värden och karaktärsdrag i motsättning till varandra. Denna
polarisering blir påtagligt observerbar genom den differentiering, och segregering, som präglar
det urbana rummet ur såväl ett etniskt och socioekonomiskt som ett symboliskt perspektiv. En
differentiering som präglar samhället och speglas i skolan, i klassrummen samt i slutänden i
enskilda elevers meritvärden.
Klyftorna inom den svenska grundskolan har ökat i den bemärkelsen att allt fler elever får höga
respektive låga genomsnittliga meritvärden. Tendensen är att skillnaderna mellan
högpresterande och lågpresterande elever ökar samt att social bakgrund får allt större betydelse
för elevers skolprestationer och genomsnittliga meritvärden (PISA 2003). Skolverkets
granskning av skillnader i meritvärden mellan infödda elever och elever med utländsk
bakgrund påvisar skillnader i prestationer till de svenskfödda elevernas fördel (Skolverket
2005b). Detta gäller elever som själva invandrat till Sverige såväl som elever som själva är
födda i Sverige men vars föräldrar har utländsk bakgrund, om än i större utsträckning för de
förstnämnda. Samma mönster visar sig oavsett om det är måluppfyllelse, meritvärde eller
behörighet till gymnasieskolan som undersöks. Samma undersökning lyfter fram att det finns
ett flertal socioekonomiska bakgrundsfaktorer, exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå och
arbetsmarknadsanknytning, som samvarierar med betygsresultat. Det understryks av tidigare
forskning att det finns ett samband mellan utländsk bakgrund och socioekonomisk status
(Skolverket 2005a, Skolverket 2005b; Szulkin 2005).
15