Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt
Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt
Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bakgrund – om forskningsstudien De mångkulturella<br />
innerstadsskolorna<br />
Inledning<br />
Efter två års arbete överlämnas härmed slutrapporten av projektet De mångkulturella<br />
innerstadsskolorna till Kompetensfonden 1 i <strong>Stockholms</strong> stad. Upprinnelsen till<br />
forskningsprojektet var den, till följd av valfrihetens 2 utnyttjande, tilltagande<br />
elevomflyttningen mellan skolor i olika bostadsområden i <strong>Stockholms</strong> stad. Elevströmmarna<br />
gick kors <strong>och</strong> tvärs över staden mellan kommunala samt mellan kommunala <strong>och</strong> fristående<br />
skolor. Vid en statistisk kartläggning 3 visade sig att drygt var femte elev i Stockholm går i en<br />
annan skola än den som ligger närmast hemmet, oavsett om det handlar om en kommunal<br />
eller en fristående skola. I runda tal rör det sig om ca 15 000 elever som dagligen pendlar<br />
kortare eller längre sträckor för att ta sig till sin skola. 4 Vilka är de <strong>och</strong> varför gör de det?<br />
Vilka är konsekvenserna för de pendlande eleverna, för de skolor de lämnar respektive de<br />
skolor de kommer till, för utbildningssystemets kvalitet <strong>och</strong> effektivitet, för den pedagogiska<br />
utvecklingen? Många intressanta <strong>och</strong> relevanta frågor har ställts <strong>och</strong> tidigare utretts om<br />
valfriheten inom skolan utifrån det pedagogisk-didaktiska <strong>och</strong> kostnadseffektiva perspektivet<br />
(se t.ex. Skolverket 1996, 2003, Sandström 2002) 5<br />
.<br />
<strong>Valfrihet</strong>ens mekanismer <strong>och</strong> betydelse är emellertid inte bara begränsade till<br />
utbildningssfären, i meningen huruvida den pedagogiska kvaliteten <strong>och</strong> elevernas betyg ökar<br />
eller inte till följd av konkurrensen mellan utbildningsanordnarna. Dess mekanismer <strong>och</strong><br />
betydelse är mycket bredare <strong>och</strong> omfattar alltifrån kvaliteten på bostadsbebyggelsen <strong>och</strong><br />
fysiska kommunikationer mellan olika bostadsområden till upprätthållandet av symboliska<br />
hierarkier <strong>och</strong> kategoriserande diskurser i det urbana rummet om vi <strong>och</strong> dom, om bättre <strong>och</strong><br />
sämre, om invandrare <strong>och</strong> svenskar, om bra svenska <strong>och</strong> ”blattesvenska”. Genom att följa<br />
1<br />
Kompetensfonden i <strong>Stockholms</strong> stad syftar till att initiera <strong>och</strong> finansiera utvecklingsprojekt som förbättrar de<br />
inom staden förekommande verksamheterna <strong>och</strong> dessas organisation. Kompetensfonden arbetar även för att öka<br />
<strong>integration</strong>en i Stockholm (Kallstenius 2005).<br />
2<br />
I samtliga fyra delrapporter berör vi frågan om valfrihetsreformen från 1991/92 (se i synnerhet delstudie I) <strong>och</strong><br />
dess socio-politiska kontext.<br />
3<br />
I delrapport I presenterar vi en statistik översikt över elevströmmarna i Stockholm.<br />
4<br />
Antalet skolbytande elever har ökat lavinartat under tiden efter att rapportens första version publicerades i<br />
april 2007. Enligt Utrednings- <strong>och</strong> statistikkontoret (USK) i Stockholm kan det vara så många som 50 procent<br />
av eleverna i kommunen som byter skolan, men de inkluderar även elever som gör ett ”naturligt” skolbyte när<br />
de till exempel går från en f-6 till en 7-9 skola som fysiskt ligger någon annanstans.<br />
5<br />
I samtliga fyra delrapporter görs nedslag i tidigare svensk <strong>och</strong> internationell forskning om valfrihetens olika<br />
aspekter.<br />
5