Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

åde pedagogiskt och rumsbestämt, dvs. det bestäms i relation till skolornas pedagogiska kvalitet
och i relation till vilken position skolornas rumsliga lokalisering intar i den socialt, symboliskt,
ekonomiskt och kulturellt polariserade staden (se Bunar 2005). Ju mer homogenisering med
majoritetsbefolkningens dominans desto större värde i den rumsliga positioneringen och vice
versa, dvs. ju mer mångkultur desto mindre är den rumsliga positioneringens värde. I vissa av de
socialt utsatta områdena agerar upp till 40 procent av föräldrarna och eleverna efter denna
teoretiska princip och på jakt efter ett rumsbestämt starkare utbildningskapital byter de till skolor
med svenskarna i majoritet som ligger utanför det egna bostadsområdet.
Men, många är kvar! Vad händer med dem, med deras integration, likvärdighet och
inlärningsvillkor? Vilket slags utbildningskapital förvärvar de? Hur påverkas de av det
rumsbestämda utbildningskapitalets värde? Innebär det då att de elever som stannar kvar på
skolor i mångkulturella områden gör ”felaktiga val”? Innebär det att de är de stora förlorarna i
valfrihetsspelet? Men varför väljer de att stanna kvar? Vad är de nöjda respektive missnöjda
med? Finns det kanske några vinster med att vara elev på en skola som tappar många elever? Är
det ett aktivt val i sig? Är de informerade om möjligheten att kunna byta överhuvudtaget?
För att besvara dessa och liknade frågor samt för att inkludera röster från dem som väljer att vara
kvar på mångkulturella skolor – och därmed göra bilden av valfriheten och det polariserade
urbana rummet mer komplett – har jag genomfört en intervjustudie med 55 elever i två skolor i
Stockholms förortsområden. Syftet med studien är att belysa och diskutera hur elever i
mångkulturella skolor resonerar kring situationen i sitt bostadsområde, sin skola och valfriheten
samt vad de anser om sin framtid. Den nedanstående presentationen är också ordnad efter dessa
fyra kategorier. Det intressanta med att göra empiriska nedslag i två skolor är att de också skiljer
sig sinsemellan på några avgörande punkter, vilket ger studien en komparativ dimension. Mer
om dessa skillnader och likheter längre fram i delrapporten, men först skall jag redogöra för
studiens metod och material.
Metod och material
Studien bygger på intervjuer som under perioden oktober-november 2006 genomfördes med
sammanlagt 55 elever i år 7, 8 och 9 på två skolor i två bostadsområden i Stockholmsregionen. 1
1 Jag har parallellt med datainsamlingen i Stockholm genomfört en liknande studie i Malmö med 55 elever och fyra
rektorer på två skolor belägna i ett mångkulturellt område. Det materialet kommer dock inte att redovisas här, men
det är klart att analysen av Stockholmsempirin har påverkats av funderingar kring likheter och skillnader mellan de
två städerna.
4