27.07.2013 Views

Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Påverkar det er på något sätt?<br />

Robin: För mig spelar det ingen roll. För jag vet hur det är egentligen. Det gör inte de som tycker<br />

det.<br />

Jimmy: För du vet, vi är själv invandrare!<br />

Även här speglar uppfattningen om fler svenskar ungdomarnas genomskådande av de<br />

dominerande diskursernas mekanismer i samhället. De efterlyser inte fler svenskar för att de har<br />

något mot sina klasskamraters <strong>och</strong> grannarnas etniska ursprung, tvärtom mångfalden lyfts ofta<br />

fram som något de trivs bra med. Svenskarna behövs, enkelt uttryckt för att dämpa den negativa<br />

uppfattningen om området som inte bygger på relevant information, utan på den fördomsfulla<br />

inställningen gentemot mångkulturella områden. Konsekvenserna av dessa fördomar <strong>och</strong><br />

negativa representationer måste de berörda ungdomarna från Maltaby hantera i utbildningen nu<br />

<strong>och</strong> i framtiden. I delrapportens näst sista kapitel kommer detta att utvecklas ytterligare.<br />

Bilden är dock inte utan ambivalenser. Samtidigt som ungdomarna efterlyser mer blandade<br />

miljöer för att undvika stigmatisering <strong>och</strong> lära sig den svenska de uppfattar samhället förväntar<br />

sig av dem, är de också oroliga för att närheten till majoritetsbefolkningen skulle förstärka den<br />

känsla av främlingskap de verkar bära inom sig. En liknande mekanism har vi sett i denna<br />

rapports andra delstudie då ungdomarna från stigmatiserade mångkulturella skolor <strong>och</strong> områden<br />

söker sig till innerstadsområden med högre status där de bland annat genom vardagliga praktiker<br />

<strong>och</strong> till synes oskyldiga rutiner blir påminda om sitt annorludaskap. Följande utdrag ur ett samtal<br />

med elever på Maltabyskolan exemplifierar denna ambivalens.<br />

Okej, är det det som är det bästa med området, kompisar <strong>och</strong> människor? Är det något mer som<br />

ni tycker är bra som ni kan sätta fingret på <strong>och</strong> säga att det här trivs ni extra bra med?<br />

Tariq: Ja, att man känner varandra. Nästan alla känner varandra. Man har bra kontakter <strong>och</strong> ja, det<br />

är tryggt tycker jag.<br />

Assur: Det är nästan bara invandrare här, det är bra!<br />

Vad är det som är bra med det?<br />

Assur: Alltså då typ man känner sig mer hemma. Svenskar, de dissar en kanske.<br />

Miriam: De kanske säger något, det är därför man trivs bättre med invandrare. Det skulle också<br />

vara bra om man hade lite svenskar.<br />

Vad skulle det vara bra för?<br />

Miriam: Jag vet inte. Känna på hur det känns att ha en svensk kompis… kanske språket skulle<br />

utvecklas, man skulle lära sig något nytt. Men man kan också utveckla sitt språk om man går<br />

till invandrarkompisar.<br />

Vad tycker ni om Maltaby?<br />

Gani: Det är bra.<br />

Nizana: Man trivs.<br />

Gani: Det finns många folkgrupper.<br />

Serena: Ja, det är bra.<br />

Vad tycker ni är bra, det finns folkgrupper säger du?<br />

Nizana: Alltså man känner sig hemma typ ja. Alltså när man åker till ett svenskt område känner<br />

man sig som en främling. Fast här känner man sig som en medlem typ, så här.<br />

20

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!