Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt
Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt
Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Påverkar det er på något sätt?<br />
Robin: För mig spelar det ingen roll. För jag vet hur det är egentligen. Det gör inte de som tycker<br />
det.<br />
Jimmy: För du vet, vi är själv invandrare!<br />
Även här speglar uppfattningen om fler svenskar ungdomarnas genomskådande av de<br />
dominerande diskursernas mekanismer i samhället. De efterlyser inte fler svenskar för att de har<br />
något mot sina klasskamraters <strong>och</strong> grannarnas etniska ursprung, tvärtom mångfalden lyfts ofta<br />
fram som något de trivs bra med. Svenskarna behövs, enkelt uttryckt för att dämpa den negativa<br />
uppfattningen om området som inte bygger på relevant information, utan på den fördomsfulla<br />
inställningen gentemot mångkulturella områden. Konsekvenserna av dessa fördomar <strong>och</strong><br />
negativa representationer måste de berörda ungdomarna från Maltaby hantera i utbildningen nu<br />
<strong>och</strong> i framtiden. I delrapportens näst sista kapitel kommer detta att utvecklas ytterligare.<br />
Bilden är dock inte utan ambivalenser. Samtidigt som ungdomarna efterlyser mer blandade<br />
miljöer för att undvika stigmatisering <strong>och</strong> lära sig den svenska de uppfattar samhället förväntar<br />
sig av dem, är de också oroliga för att närheten till majoritetsbefolkningen skulle förstärka den<br />
känsla av främlingskap de verkar bära inom sig. En liknande mekanism har vi sett i denna<br />
rapports andra delstudie då ungdomarna från stigmatiserade mångkulturella skolor <strong>och</strong> områden<br />
söker sig till innerstadsområden med högre status där de bland annat genom vardagliga praktiker<br />
<strong>och</strong> till synes oskyldiga rutiner blir påminda om sitt annorludaskap. Följande utdrag ur ett samtal<br />
med elever på Maltabyskolan exemplifierar denna ambivalens.<br />
Okej, är det det som är det bästa med området, kompisar <strong>och</strong> människor? Är det något mer som<br />
ni tycker är bra som ni kan sätta fingret på <strong>och</strong> säga att det här trivs ni extra bra med?<br />
Tariq: Ja, att man känner varandra. Nästan alla känner varandra. Man har bra kontakter <strong>och</strong> ja, det<br />
är tryggt tycker jag.<br />
Assur: Det är nästan bara invandrare här, det är bra!<br />
Vad är det som är bra med det?<br />
Assur: Alltså då typ man känner sig mer hemma. Svenskar, de dissar en kanske.<br />
Miriam: De kanske säger något, det är därför man trivs bättre med invandrare. Det skulle också<br />
vara bra om man hade lite svenskar.<br />
Vad skulle det vara bra för?<br />
Miriam: Jag vet inte. Känna på hur det känns att ha en svensk kompis… kanske språket skulle<br />
utvecklas, man skulle lära sig något nytt. Men man kan också utveckla sitt språk om man går<br />
till invandrarkompisar.<br />
Vad tycker ni om Maltaby?<br />
Gani: Det är bra.<br />
Nizana: Man trivs.<br />
Gani: Det finns många folkgrupper.<br />
Serena: Ja, det är bra.<br />
Vad tycker ni är bra, det finns folkgrupper säger du?<br />
Nizana: Alltså man känner sig hemma typ ja. Alltså när man åker till ett svenskt område känner<br />
man sig som en främling. Fast här känner man sig som en medlem typ, så här.<br />
20