Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

”De hörs men de gör inte någonting”
Förändringarna på skolorna upplevs således av eleverna ha medfört en rad nya problem. Den
strakaste känslan eleverna uttrycker dock är att situationen ”på något sätt har blivit
annorlunda”. Följande utdrag från mina fältanteckningar visar hur två trettonåriga flickor
resonerar.
Flickorna berättar att det kom många elever från andra skolor i samband med att
klasserna gjordes om. Jag frågade hur de upplevde inflödet av elever och de
berättade att det för deras del inte kändes något särskilt att deras nya klasskompisar
bodde så långt bort. Jag frågade då om det fått någon betydelse för hur de umgås
med varandra. De menade att utifrån den synvinkeln så har det förstås betydelse.
”Jag umgås sällan med de tjejerna på fritiden. De bor så långt bort! Det är en fördel
om man bor nära varandra!” (Utdrag ur fältanteckningar)
Citatet illustrerar en mer neutral inställning till de upplevda förändringarna som också
förekommer i intervjumaterialet. Det handlar om elever som i högre utsträckning tar fasta på
den geografiska aspekten, snarare än att betona den etniska eller socioekonomiska. Det är det
faktiska geografiska avståndet till de nya klasskompisarna som upplevs som problematiskt och
som enligt detta perspektiv även förklarar uppkomsten av olika grupperingar på skolan och inte
den etniska tillhörigheten. Det finns även elever som är mycket väl medvetna om de etniska
och sociogeografiska dimensionerna av den förändrade skolmiljön men som inte upplever
förändringen som hotande eller problematisk i samma utsträckning. Flera av de intervjuade
eleverna berättar att de själva skulle bytt skola om de bott i de områden där de skolbytande
eleverna bor, ”man vill ju ha en bra utbildning och gå i en bra skola!”. Det finns således i
många fall en förståelse för dels de skolbytande elevernas, och deras föräldrars, beslut att byta
till en innerstadsskola utifrån en medvetenhet om förekommande skillnader inom staden och
mellan olika grundskolor. Denna förståelse uttrycks även av elever som vid första anblick kan
uppfattas som negativa till hur inflödet av elever förändrat deras egen skolsituation.
Vad gör skolan och lärarna?
Jag frågar de intervjuade eleverna om de upplever att deras lärare försöker skapa ett bättre
arbetsklimat med mer lugn och ro samt att arbeta integrationsfrämjande i klasserna. Det visar
sig att många av de intervjuade eleverna upplever att det inte arbetas mycket med de här
frågorna från skolans och lärarnas sida. Dels är eleverna kritiska till vad skolan och lärarna
anser vara lämpliga aktiviteter för att skapa en bättre gemenskapskänsla i klasserna, något som
kan illustreras av citatet nedan:
71