Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

områden inom de enskilda stadsdelarna. Stadsdelen Vantör kan illustrera detta utifrån
områdena Rågsved och Örby.
Tabell 2: Jämförelse mellan områdena Rågsved och Örby inom Vantörs stadsdel.
Dominerande boendeform
Varav bostadsrätter
Medelinkomst
Utländsk härkomst
Arbetslöshet
Eftergymnasial utbildning
Ekonomiskt bistånd
Rågsved Örby
Flerbostadshus
20%
182400kr
44%
6,7%
27,1%
18,9%
(Källa: Utrednings- och Statistikkontoret, 2005-05-20)
17
Småhus
-----
300400kr
12%
2,3%
44,4%
0,8%
Inom en och samma stadsdel kan det finnas bostadsområden präglade av skilda sociala
förutsättningar. Ett barn som växer upp i småhusområdet Örby växer upp omgiven av helt
andra socioekonomiska förutsättningar än ett barn som växer upp i Rågsved, avseende
befolkningens etniska sammansättning, genomsnittliga inkomst- och utbildningsnivå och den
dominerande boendeformen. Detta förstärker bilden av att Stockholm kan betecknas som en
segmenterad och segregerad stad (Andersson 1998). Segmenterad i bemärkelsen att olika
områden i staden präglas av olika boendeformer och därmed attraherar olika
befolkningskategorier (Molina 1997). Segregerad i bemärkelsen att det mellan olika grupper i
samhället råder en rumslig åtskillnad med socioekonomiska och etniska förtecken (se
exempelvis Bunar 2001).
En ny storstadspolitik
Kring slutet av 1990-talet initierades en ny storstadspolitik i syfte att komma till rätta med
”den sociala, etniska och diskriminerande segregationen” i storstadsområdena
(Prop.1997/98:165). Särskilda insatser har under en femårsperiod initierats och genomförts i
ett antal områden i staden som betecknats som så kallade socialt utsatta: Husby, Tensta,
Rinkeby, Rågsved och Skärholmen. 8
Syftet med den nya storstadspolitiken beskrivs i
propositionen Utveckling och rättvisa – en politik för storstaden för 2000-talet
(Prop.1997/98:165) som att ”ge storstadsregionerna goda förutsättningar för tillväxt” och att
”bryta den sociala och etniska segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika
levnadsvillkor för storstädernas invånare” (s.30). Denna satsning innebar bland annat att
8 Detta storstadsarbete har i allmänhet kommit att betecknas som Storstadssatsningen och har utvärderats av
Södertörns högskola. Se exempelvis Axelsson (2002), Bunar (2003b), Sjöö (2003), Lawson (2003), Kings
(2004). Storstadsarbetet har berört sammanlagt 24 områden i Sverige. I denna delrapport fokuseras de områden
som tillhör Stockholms kommun.