Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Det kommer dock enstaka elever resande från de flesta stadsdelar i Stockholm och även från
de närliggande kommunerna. Av de pendlande eleverna har närmare sex av tio ett annat
modersmål än svenska, och denna andel är som redan tidigare angetts större i de högre
klasserna. I skolan som helhet har närmare 25 % av eleverna ett annat modersmål, och de
språkgrupper som är dominerande på skolan är spanska, tigrinska och arabiska. Sammanlagt
finns det 29 olika språk representerade på Fridhemsskolan/Stadshagsskolan.
Ett ”glapp” mellan skolorna
En intressant aspekt som rektor vid skolenheten tar upp handlar om det så kallade ”glappet”
mellan Fridhemsskolan och Stadshagsskolan där skolenheten tappar ett flertal elever mellan
skolår 5 och 6. ”Vi tappar de väluppfostrade rara flickorna på vägen upp till Stadshagen. Det
är flest pojkar som har sökt dit…”. Hon beskriver hur många flickor söker sig till friskolor
som erbjuder olika estetiska inriktningar eller multimedia. ”Och sen så tappar vi elever som
inser att de bor inom Rålambshovsskolans upptagningsområde… Vi vill ju förstås att de
fortsätter till Stadshagen, men då ser dom som inte vill gå i den här relativt nya skolan att de
faktiskt tillhör Rålambshovsskolan.” Det finns således en tendens att en del föräldrar trots att
de rent geografiskt sett tillhör den närliggande Rålambshovsskolans upptagningsområde låter
sina barn börja i Fridhemsskolan men att de när det är dags för barnen att börja skolår 6, vilket
innebär en flytt till Stadshagsskolan, väljer att söka sig till Rålambshovsskolan istället. ”Det
blir lite konstigt för oss…” berättar rektor.
Det framgår att det har varit svårt att skapa en känsla av enhet mellan Fridhemsskolan och
Stadshagsskolan som trots att de rent formellt sett utgör en skolenhet av många uppfattas just
som två olika skolor. Biträdande rektor vid Fridhemsskolan beskriver att föräldrar kan bli
upprörda inför övergången till Stadshagsskolan och den medföljande omgrupperingen av
eleverna och att de som i samband med detta väljer att låta sina barn börja i en annan skola
motiverar detta med att ”när de ändå ska omgrupperas så kan man lika gärna söka sig någon
annanstans”.
En snabb förändring
Det var först efter millennieskiftet som antalet pendlande elever och andelen elever som var i
behov av undervisning i svenska som andra språk på allvar började uppmärksammas av
skolledningen. I verksamhetsberättelserna från slutet av 1990-talet och de första åren på 2000-
38