Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

gemensamma nämnare som förenar samtliga elever på skolan, oavsett bakgrund och
bostadsområde, är att de gjort ett aktivt val att komma dit. Ännu en likhet med Maria
Elementarskola är att föräldrarna upplever att detta faktum, att de alla gjort ett aktivt val,
skapar en gemenskap som så att säga färgar av sig på eleverna vilket motverkar uppkomsten
av skiljelinjer och grupperingar baserade på var eleverna bor och vilken etnisk tillhörighet de
har. En annan viktig orsak till att det inte uppstår statiska elevgrupperingar står enligt
föräldrarna att finna i skolans pedagogiska modell.
Skolan präglas av färre grupperingar än den kommunala skolan då de arbetar i
olika grupper hela tiden. Så eleverna lär sig arbeta med olika människor hela tiden i
olika sammanhang.
”Man förbereder sig för ett större liv…”
L’Estradska framstår som en skola där eleverna tillåts ett stort handlingsutrymme men
samtidigt förväntas ta ett stort personligt ansvar för eget arbete och för den egna utbildningen.
Detta bekräftas av de niondeklassare jag intervjuar på skolan.
Grejen är att i den här skolan så har man mycket val. Man kan planera sitt eget
schema, man planerar liksom sin vardag och då har man mer koll. Istället för om
man går i en vanlig skola… ’Nu ska vi ha matte!’ Att man har liksom en hel dag
som är uppspäckad, att man ska sitta i ett klassrum.
Detta innebär att eleverna själva får planera sitt arbete och att skolans personal i större
utsträckning snarare fungerar som handledare än som traditionella lärare. Det innebär även att
deras läromiljö inte uteslutande utgörs av skolbyggnaden utan att de uppmanas och
uppmuntras att ge sig ut i samhället. En elev säger:
Han som startade den här skolan, han ville inte att vi skulle sitta i ett klassrum och
lära oss och så. Utan han ville att vi skulle gå ut i samhället och se och lära oss.
Det individuella arbetssättet och organiseringen av skolverksamheten innebar för många av
eleverna att de fick anamma ett nytt förhållningssätt till kunskapsinhämtningen jämfört med
den de hade förvärvat i en som de själva säger ”vanlig” skola.
I vanliga skolor arbetar med efter en viss linje. Men de som kanske behöver mer
hjälp eller de som redan kan, de måste också vara med och jobba. Med det som de
redan kan och de som behöver mer hjälp kanske inte får det. Utan alla måste ligga
på samma nivå som de andra. Här är det mer så att man får jobba med det man
behöver!
Eleverna är väl medvetna om vad som utmärker deras skola, de berättar gärna, exemplifierar,
jämför. Jag frågar om de i mötet med elever, eller vuxna för den delen, märker av att skolan
har ett särskilt rykte. Eleverna berättar att de möter många fördomar angående skolan. Ett
35