Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Då utbildningen så att säga utformas och genomförs i stor omfattning på barnens och
ungdomarnas egna villkor så upplevs konkurrensen eleverna emellan minska. Istället för att
jämföra sig med andra uppmanas eleverna att jämföra sig med sig själva och de mål de satt
upp för sitt arbete. En förälder uttrycker det så här: ”De lär sig relatera till sin egen kunskap
istället för till konkurrens!”
Flera av föräldrarna kan beskrivas som tillvalsföräldrar. De sökte sig till det som de
uppfattade att L’Estradska kunde erbjuda deras barn. Men valet av L’Estradska kan även
förstås som ett val från den kommunala skolan.
Eller:
Det var nog mer så att vi valde bort den kommunala skolan än att vi valde den här
pedagogiken!
Den kommunala skolan var aldrig ett alternativ!
Vad ligger bakom dessa ställningstaganden? Föräldrarna beskriver hur de aktivt valde bort
den kommunala skolan då de upplevde att det fanns disciplinära problem, att skolorna var för
stora och att de hade dåligt rykte. Det uttrycktes även ett bristande förtroende för den
kommunala pedagogiska verksamheten.
Vilka föräldrar, och elever, är det då som söker sig till en skola som L’Estradska? Hur ser
skolans elevsammansättning ut? L’Estradska beskrivs av såväl skolchefen som de intervjuade
föräldrarna som en heterogen skolmiljö avseende var eleverna bor och vilken etnisk bakgrund
de har. Detta upplevs uteslutande som något positivt.
En sak som jag tror att barnen får med sig på L’Estradska som de inte får i den
vanliga skolan är att om man tittar på klasslistan så finns det inte ett enda barn som
heter ’son’ i efternamn. Däremot har halva klassen efternamn som man inte kan
uttala. De kommer liksom överallt ifrån från början och det tycker jag känns
positivt! De har föräldrar som har gjort ett aktivt val. Det finns de som bor i Sätra
eller något sånt där och tycker att det här, det är liksom bra. Och det finns sådana
från Chile… De tänker ’Nu väljer vi något annat!’ Våra svenska barn får se en helt
annan kultur, en annan bakgrund som de inte annars skulle ha fått… I den
kommunala skolan där vi bor var ju inte alla, men 90 % av eleverna svenska. Så det
tycker jag var väldigt positivt!”
Det faktum att skolans elevsammansättning präglas av en etnisk och kulturell mångfald
beskrivs som något som berikar de etniskt svenska barnens skolgång och att många elever
reser långväga för att ta sig till skolan framstår inte heller som något problematiskt. Den
34