Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

ild som samtliga informanters uttalanden ger är att detta inte enbart gäller de enskilda
skolorna och dess skolledning och personal, utan att det egentligen är skolsystemet som helhet
som så att säga är taget på sängen, både på politisk nivå och på de enskilda skolorna.
6. Ett upplevt missriktat resursfördelningssystem. Ett exempel som dyker upp vid flera
tillfällen handlar om det rådande resursfördelningssystemet som innebär att skolorna utöver
skolpengen kan erhålla ett så kallat skoltillägg för eleverna. Detta skoltillägg är beräknat
utifrån de socioekonomiska förutsättningar och den etniska sammansättning som präglar det
område där skolan är belägen, och denna extra resurs är tänkt att ge de skolor som behöver
bättre möjligheter att arbete med elever i behov av olika former av särskilt stöd. Det som
upplevs som problematiskt är att detta skoltillägg inte följer med eleven, om den väljer att
söka sig till en skola som är belägen i ett annat område. Följande citat sammanfattar den
problematik som skolorna står inför på ett bra sätt:
Systemet med att välja skola förutsätter att man inte måste gå i liten grupp, det
förutsätter att man som invandrare får med sig sin peng hemifrån till den nya
skolan så att den får ekonomiska förutsättningar att jobba med eleven. Om vi
måste begära pengar och hemskolan säger nej, då måste vi egentligen säga till
den föräldern och eleven att då får de söka sig till den skolan, för det är de som
har resurser. Hade det varit ”våra” elever hade vi fått betalt för dem. Detta är ett
systemfel!
- Rektor, Högalidsskolan
De upplevda problemen med det rådande resursfördelningssystemet handlar således om att
skolorna erhåller schablonbelopp för eleverna uträknade efter skolans lokalisering istället för
efter elevernas faktiska behov, samt att det är upp till en elevs boendestadsdel att avgöra om
eleven ska få ekonomiska resurser för att täcka kostnaderna för åtgärder för eventuella
särskilda behov. Det finns således, trots rätten att välja skola oavsett huvudman och var
skolan är belägen, en organisatorisk och administrativ indelning av eleverna som direkt får en
stor betydelse för skolornas ekonomiska situation.
7. Frågan om vad som utgör en skolas själ. I materialet framkommer en oro inför att skolans
själ kan komma att förloras om andelen elever med en annan etnisk bakgrund än svensk ökat
för mycket i förhållande till andelen elever av svensk härkomst på skolan. Då är frågan vad
som utgör en skolas själ, och om denna själ kan beskrivas som konstant eller föränderlig. En
skolas själ kan tänkas utgöras av såväl skolans traditioner som utformningen av den
kontinuerliga verksamheten, som av de elever som går i skolan. När elevsammansättningen på
en skola förändras och detta kommer till att påverka såväl traditioner som den dagliga
61