Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

jämförelse med år 2000. Kring slutet av 1990-talet skedde en jämförelsevis stor inflyttning
till Stockholm vilket exempelvis blir tydligt i statistiken från år 2000 som visar på ett
flyttningsnetto på närmare 5500 personer. Denna utveckling mattades dock sedan av och år
2003 uppvisade Stockholm ett flyttningsnetto på 711 personer, vilket kan förklaras av att
färre personer flyttade in till staden liksom att statistiken visar på en ökning av antalet
personer som flyttade från staden. En majoritet av befolkningen bor i flerbostadshus och de
senaste åren har andelen bostadsrätter ökat markant, år 2003 var 42 % av flerbostadshusen i
Stockholm ägda av bostadsrättsföreningar vilket är en ökning med över 20 % sedan början av
1990-talet. Endast 26 % av flerbostadshusen ägdes i slutet av 2003 av allmännyttan. Drygt en
fjärdedel av samtliga hushåll utgörs av barnfamiljer och ungefär 15 % av befolkningen är
under 16 år. Medelinkomsten får invånarna i Stockholm mellan 20-64 år är 265 900kr. Den
öppna arbetslösheten ligger på under 5 % och en lika stor andel av hushållen har tagit emot
ekonomiskt bistånd för att säkra sin försörjning det senaste året. Närmare 50 % av
befolkningen har eftergymnasial utbildning. Upp emot 90 % av eleverna som lämnar
grundskolan har behörighet att söka till gymnasiets nationella program och av dessa övergår
cirka 95 % direkt till gymnasiet.
Den bild som statistiken målar upp visar en välmående stad. Granskas statistiken något
närmare framkommer det dock skillnader inom befolkningen som kan härröras till
könstillhörighet och etnisk/nationell bakgrund. I fråga om inkomstskillnader mellan invånare
boende i Stockholm tjänar män i genomsnitt 25 % mer än kvinnor. Gällande utbildning så är
det något fler flickor som lämnar skolår 9 med full behörighet att söka till gymnasieskolan,
däremot är det fler pojkar som direkt påbörjar sina gymnasiestudier. Statistik från USK gör
åtskillnad mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund 5 och då framkommer det
att närmare 95 % av eleverna i år 9 med svensk bakgrund lämnar grundskolan med full
behörighet till gymnasieskolan medan motsvarande procentsats för elever med utländsk
bakgrund är drygt 76 %. Studeras utbildningsnivån hos befolkningen mellan 25-64 år
framkommer att den procentuella andelen i befolkningen som är av utländsk härkomst 6
med
eftergymnasial utbildning är drygt 37 %, i jämförelse med 52 % dem med svensk bakgrund.
En markant skillnad som framkommer avser andelen i befolkningen som varit beroende av
ekonomiskt bistånd det senaste året, där 3,5 % av de svenska medborgarna har mottagit
5 Elever som är födda utomlands, samt är födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
6 Utländska medborgare födda i utlandet eller i Sverige samt utrikes födda svenska medborgare.
15