Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

detta förstås som inslag i en symbolisk maktkamp mellan olika grupper i samhället. Den
övergripande ambitionen med det genomförda fältarbetet var att undersöka huruvida mötet
mellan dessa olika bakgrunder som valfrihetsinstrumentet öppnat upp för inom ramarna för
grundskolan kan antas leda till en ökad integration, eller om det tvärtom är så att
förekommande skillnader tydliggörs och förstärks i och med mötet och konfrontationen med
”de andra”. Uppkommer ett ”vi” och ett ”dem”? Om så, enligt vilka kriterier och hur tar det sig
uttryck? Är förekommande kategoriseringar statiska eller är de situationsbundna och
förhandlingsbara?
Grupperingar och kategoriseringar bland eleverna
Såväl skolpersonal, elever som elevernas föräldrar återkommer ofta till elevernas grupperingar
i huvudsak baserade på etnisk tillhörighet och boendestadsdel, något som även märktes tydligt i
samband med mina observationer på skolorna. 20
Etnicitet och urban geografi sammanfaller i
många fall och resultatet blir en uppdelning mellan elever med utländsk bakgrund som bor i
något av Stockholms mer socialt utsatta förortsområden å ena sidan och elever med svensk
bakgrund som bor i innerstaden å den andra. Grupperingarna är således av både etnisk och
socioekonomisk karaktär. Vilken av aspekterna som väger tyngst beror på situationen vilket
bland annat framgår av att skolbytande elever med svensk härkomst i de flesta fall blir
accepterade av de svenska eleverna från innerstaden. Därmed ingår de i den grupperingen och
även kategoriseras av andra elever, skolpersonal och föräldrar som tillhörandes den gruppen.
Det är följaktligen inte de som i första hand avses när det talas om ”elever utifrån”, även om de
rent geografiskt skulle kunna antas tillhöra den kategorin elever. Det samma gäller elever med
utländsk bakgrund som bor i innerstaden som i de flesta fall blir accepterade av skolbytande
elever med en annan etnisk bakgrund än svensk, och som kategoriserar sig själva och
kategoriseras av andra som tillhörande den gruppen av elever, även om de rent geografiskt
tillhör skolans eget upptagningsområde. I dessa fall är således den etniska dimensionen tyngre
än den socioekonomiska och den geografiska. Det finns dock exempel på att elever med
utländsk bakgrund som bor i innerstaden bildar en egen gruppering liksom att elever med
svensk bakgrund från förorten gör det samma. I dessa fall kan de två dimensionerna sägas
sammanfalla och det blir en kombination av den etniska och socioekonomiska identiteten som
avgör hur eleverna grupperar sig och kategoriserar sig själva och andra.
20 I viss mån förekommer även grupperingar baserade på kön men då frågan om genus inte är i fokus för denna
delrapport kommer den aspekten inte att närmare diskuteras.
76