Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Det handlar således dels om att komma över tröskeln att resa till skolan, att sätta sig på
tunnelbanan för att ta sig till skolan, dels om att komma över den sociala tröskeln, att vistas i en
social miljö som är annorlunda än den miljö som eleverna är vana vid.
Ytterligare en aspekt som tas upp handlar om skolans upplevda status och hur den så att säga
smittar av sig på eleverna. Jag gjorde återkopplande intervjuer med elever som lämnade skolår
9 vårterminen 2005 och som nu går första året på gymnasiet. En flicka berättar om en fördel
med att byta till en innerstadsskola som hon först kommit att märka av när hon lämnat
grundskolan bakom sig och inlett sina gymnasiestudier. Flickan reflekterar kring hur hon
inledningsvis upplevde föräldrarnas beslut att sätta henne i en innerstadsskola som ”jobbigt”,
men att hon nu så här kan se att det var bra eftersom skolbytet innebär att:
…det blir lättare sen efteråt. För då när dom säger ”Ah vilken skola kommer du
ifrån?”, då svarar man ”Ja, jag kommer från innerstan…”
Just upplevelsen av att en bakgrund på en innerstadsskola ger en högre status är något som lyfts
fram av flera elever, både som en orsak till skolbyte och som en konsekvens av skolbytet. De
elever som jag träffade när de gått ett par månader i första ring på gymnasiet berättar om deras
upplevelser av att i högre grad blir accepterade av andra om de säger att de gick ut skolår 9 i en
skola belägen i innerstaden, i jämförelse med om det varit fråga om en skola lokaliserad
exempelvis i Husby eller Skärholmen.
Slutsatser
Valet att göra ett byte till en grundskola i innerstaden kan således förstås både som att elever
och föräldrar söker sig bort från den upplevda negativa utvecklingen på de lokala skolorna
avseende sammansättningen av elever, språkanvändningen och det sociala klimatet och att de
söker sig till vad som upplevs vara bättre förutsättningar inför framtiden. De intervjuade
föräldrarna lyfter fram möjligheterna för deras barn att lära sig prata ”bättre” svenska, vistas i
en miljö där fler ”svenskar” ingår och som är präglad av ”svensk” kultur samt få ”svenska”
kamrater. För att uttrycka det annorlunda, bytet av skola sker utifrån en förhoppning om att det
i själva verket ska innebära ett byte av social miljö, där barnen får möjlighet att utveckla ett
språkbruk och en social kompetens som är mer anpassad till, och med accepterad i, samhället
som helhet som ett alternativ till den situationsbundna kompetens (Herman & Hermansson
2003) de utvecklar inom de socialt utsatta invandrartäta förortsområdena. Elever pekar på
liknande förklaringar till varför de bytt till en innerstadsskola. De uppger sig lämna en
57