Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Kapitel 2. Bakgrund
Frågan om det fria skolvalet och dess konsekvenser måste sättas in i ett större sammanhang för
att diskussionen ska bli rättvisande. Den sammanställning av tidigare forskning kring den
svenska skolans utveckling som gjordes inom ramarna för projektets första delrapport
(Kallstenius 2005, se även delrapport I) tydliggör hur den under slutet av 1980-talet och början
av 1990-talet allt mer påtagliga etniska och socioekonomiska boendesegregationen kommit att
avspeglas i skolan. I början av 1990-talet genomfördes valfrihets- och friskolereformer som på
ett genomgripande sätt förändrade förutsättningarna för den svenska grundskolan. En av
ambitionerna med reformerna var att motverka det segregerade boendets återspegling i
klassrummet genom att öppna upp möjligheten för barn och ungdomar att söka sig till en annan
skola än den närmast liggande samt att välja mellan kommunala och fristående skolor (ibid.).
En följd av det fria skolvalets genomförande är uppkomsten av elevströmmar mellan olika
delar av Stockholm samt mellan kommunala och fristående skolalternativ (ibid., Bunar &
Kallstenius 2006). Följande avsnitt syftar till att ge en bakgrund till studien i form av tidigare
forskning avseende boende och skolsegregation, elevströmmar till följd av valfrihets- och
friskolereformerna under 1990-talet samt skolvalets betydelse. På vilket sätt avspeglas den i
Stockholm förekommande socioekonomiska och etniska boendesegregationen i grundskolan
och dess verksamhet? I vilken omfattning nyttjas möjligheten att välja skola och görs ett aktivt
skolval i samma utsträckning av olika grupper i samhället? Vilken betydelse har valet av skola
egentligen för elevernas studieframgångar, och i slutänden deras genomsnittliga meritvärden
när de lämnar skolår nio, och hur kan de ökande skillnaderna mellan skolor förklaras?
En differentierad stad – en differentierad skola 3
4
Stockholm är indelat i 18 stadsdelsområden
som, med undantag av Rinkeby, är indelade i
mindre avgränsade stadsdelar. En jämförelse påvisar en differentiering mellan stadens
stadsdelsområden avseende andel av befolkningen som saknar eftergymnasial utbildning, är
arbetslösa respektive beroende av socialbidrag för sin försörjning. En jämförelse visar att sex
stadsdelsområden – innerstadens fem stadsdelsområden samt Bromma – har lägre värden
avseende de socialt negativa variablerna än staden som helhet samt att stadsdelsområdena
3
Statistiken i detta avsnitt är hämtad från USK om inget annat anges.
4
Sedan den nya borgerliga majoriteten tog över i Stadshuset efter valet i september 2006 har antalet stadsdelar
krympt till 14.
10