Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

uppträda i olika situationer, att anpassa både sin klädsel och sitt uppträdande efter
vad de ska göra.
Det är således inte enbart kunskaper om de klassiska skolämnena och om det svenska
kulturarvet som utgör kärnan i Maria Elementarskolas verksamhet. Det är även ett
kontinuerligt arbete av fostrande karaktär som beskrivs som en grundläggande beståndsdel i
skolans arbete. Det pedagogiska arbete som bedrivs är enligt rektor av traditionell karaktär:
Det är sammanhållna klasser, åldershomogena klasser, men en lärare som leder
klassen. Varje lärare har sitt eget klassrum och det är typiskt, inte alltid med ofta,
traditionell sittning där man sitter med näsan mot tavlan och det är en vuxen i
klassrummet /…/. Läraren föreläser och eleverna läser och antecknar. Men det
finns inslag av annat också där man arbetar med laborativt /…/. Jag tycker inte
att man kan säga att det gamla sättet att undervisa är dåligt, utan jag tycker att
man ska behålla det av den äldre pedagogiken som är bra och så ska man prova
lite nya grepp ibland och se om det passar för oss.
Vilka familjer är det som väljer att ställa sina barn i kö till Maria Elementarskola? Hur ser
skolans elevunderlag ut? Enligt rektors uppgifter har skolan elever från hela
Stockholmsområdet samt från 15 övriga kommuner i landet. Elevunderlaget har alltså en stor
geografisk spridning och de flesta av skolans elever har en förhållandevis lång resväg för att
ta sig dit varje dag. Denna geografiska spridning av elevunderlaget har dock inte upplevts av
rektorn som problematisk, det enda som upplevs ha någon egentlig betydelse är att eleverna i
flera fall har svårt att umgås på fritiden utanför den ordinarie skolverksamheten. Avseende
elevgruppens etniska sammansättning så uppskattar rektor att omkring 30 % av skolans elever
har en annan etnisk bakgrund än svensk.
Vi har många barn med polskt ursprung och många kinesiska barn, men sen
kommer övriga från hela världen, och vi har representanter från alla religioner, i
alla fall de stora. Det smälter ihop här på skolan kan man säga.
Rektor beskriver att det är en heterogen föräldragrupp som väljer att ställa sina barn i kö till
skolan och att skolan präglas inte bara av en etnisk och religiös mångfald, utan även av en
socioekonomisk.
Det är klart att det finns välutbildade föräldrar som sätter sina barn här, men det
är inte bara så, det är inte ens övervägande delen tror jag. Vi har barn med
utländsk härkomst och då är det fråga om föräldrar som är ytterst måna om att
barnen ska få en god utbildning och komma in i det svenska samhället.
Integration! De tycker att här finns det ordning och reda och det är uppskattat.
Det här är då det bästa man kan hitta på det området. Och så har föräldrar med
alla möjliga bakgrunder och som faktiskt är lågutbildade men som önskar något
bättre för sina barn.
24