Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Kapitel 4. Skola och valfrihet
I detta kapitel redovisar jag för och diskuterar hur de intervjuade ungdomarna från Maltaby och
Sikaby resonerar om sin skola och i synnerhet om hur de ser på valfriheten. I ett läge då många
av deras klasskamrater väljer att gå till andra skolor, antingen fristående eller kommunala i andra
stadsdelar, stannar de 55 ungdomar jag har samtalat med kvar. Och de flesta har aldrig gått
någon annanstans, men många, i synnerhet i Maltaby, har funderat på att byta eller till och med
försökt byta skola.
”Men framför dig vi pratar ren svenska” – om Maltabyskolans möjligheter
och bekymmer
Under mina samtal med Maltabyungdomarna på temat skolan framgår det ganska snart att
resonemanget återigen faller tillbaka i underteman som svenska språket, invandrare och
svenskar, dåligt rykte, kompisar och tryggheten de finner i den bekanta och socialt igenkännande
miljön. Men, och detta är ett viktigt men, eleverna ger intryck av att vara väldigt nöjda med sin
skola. De berömmer många av sina lärare, men drar sig inte för att framföra kritik om de anser
att en lärare är dålig på sitt ämne, allmänt ”slapp” eller ”inte schysst”. De anser generellt att
deras skola är en bra skola, med lite eller ingen mobbning alls, men med ett klimat där ordvalet i
umgänget kan vara onödigt hårt.
Chano: Man brukar använda fula ord. Så här mammaknullare och så där…
Roland: Ingen blir typ mobbad. När man kommer in, man hälsar på varandra och så där. Men
kanske om du börjar en ny skola, en annan skola, så kanske det är vissa som typ mobbar och
så där. Ingen hälsar på dig så det blir bråk. Men här är typ alla kompisar, alla känner
varandra.
Ungdomarna anser sig dock kunna hantera detta språkbruk och många menar att det egentligen
är ganska oskyldigt och ”på skoj” trots vuxenvärldens förfasande över hur ungdomarna ibland
verbalt kan behandla varandra. Trots att föräldrarna, enligt de intervjuade ungdomarna, inte
heller har några stora anmärkningar på hur skolan bedriver den dagliga verksamheten vill en del
av dem ändå flytta sina barn till andra skolor eller flytta hela familjen till ett annat område för att
barnen skall få börja i en ny skola. Det finns en i de intervjuade personernas mening rimlig orsak
till varför föräldrarna vill att barnen skall flytta, men också varför de elever som har lämnat
skolan har gjort det. Det handlar om att komma närmare svenskar och på det sättet undvika att
förknippas med områdets dåliga rykte och låga status, men också för att förbättra förutsättningar
för inlärningen av svenska och skaffa sig en större tillit från omgivningen till de förvärvade
kunskaperna. Och omgivningen kan enligt ungdomarna i fortsättningen på deras utbildningsbana
26