Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt
Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt
Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Profiler <strong>och</strong> inriktningar<br />
En märkbar konsekvens av valfrihets- <strong>och</strong> friskolereformerna var att <strong>grundskolor</strong>, både i<br />
kommunal <strong>och</strong> fristående regi, i allt större omfattning började profilera sig <strong>och</strong> erbjuda<br />
pedagogiska inriktningar av skilda slag. Skolorna fick genom reformernas genomförande<br />
större möjligheter att utforma verksamheten efter eget tycke, <strong>och</strong> det blev allt mer vanligt med<br />
skolor som erbjöd till exempel en estetisk, idrottslig, språklig eller matematisk profil.<br />
Höstterminen år 2004 definierade omkring 45 % av <strong>Stockholms</strong> <strong>grundskolor</strong> oavsett<br />
huvudman sin verksamhet utifrån någon form av profilering. Vid närmare granskning<br />
framkommer att det i större utsträckning är de fristående skolorna som erbjuder särskilda<br />
profiler <strong>och</strong> inriktningar, närmare 75 % i jämförelse med 45 % för de kommunala<br />
<strong>grundskolor</strong>na. Ett antal skolor erbjuder inte bara en profil utan en mångfald av inriktningar<br />
att välja mellan. Det är i större omfattning kommunala skolor som erbjuder flera profileringar<br />
att välja mellan, närmare en tredjedel, i jämförelse med de fristående alternativen.<br />
Den profil/inriktning som i störst omfattning erbjuds av såväl kommunala som fristående<br />
<strong>grundskolor</strong> i Stockholm är språk, vilket innefattar såväl extra fokus på läs- <strong>och</strong> skrivinlärning<br />
som tvåspråkig undervisning. Det är även vanligt förekommande att skolor erbjuder en<br />
inriktning mot idrott, Ma/NO <strong>och</strong> olika estetiska inriktningar. Det förekommer ett antal<br />
<strong>grundskolor</strong>, sammanlagt 17 stycken, som erbjuder undervisning enligt en särskild<br />
pedagogisk idé i form av Montessori, Waldorf, Kunskapsskolan, Bifrost, Vittra <strong>och</strong> Via<br />
Emilia. I Stockholm finns det även sex skolor av religiös karaktär, så kallade konfessionella<br />
skolor, <strong>och</strong> det finns skolor med islamsk prägel såväl som kristen, katolsk <strong>och</strong> judisk.<br />
Tabell 10: Antal <strong>grundskolor</strong> som erbjuder olika profiler/inriktningar 15<br />
fördelade efter huvudman (per 30<br />
sep 2005).<br />
Profil/inriktning Kommunala skolor Fristående skolor Totalt:<br />
Språk 24 19 33<br />
Ma/NO 21 2 23<br />
Idrott 21 1 22<br />
Särskild pedagogik 2 15 17<br />
Religion/Etnisk<br />
Internationell<br />
Estetisk 16<br />
(www.stockholm.se)<br />
0<br />
0<br />
47<br />
15 I denna tabell redovisas de profiler/inriktningar som i störst omfattning erbjuds på <strong>Stockholms</strong> <strong>grundskolor</strong>.<br />
Det finns dock ytterligare profiler <strong>och</strong> inriktningar som erbjuds så som exempelvis rörelse, hälsa, IT/multimedia<br />
etcetera.<br />
16 Estetisk inriktning kan innebära att en skola erbjuder en eller flera av följande profiler: musik/sång,<br />
dans/balett, skapande, bild/form, teater/film, litteratur/drama. Detta innebär att en <strong>och</strong> samma skola kan erbjuda<br />
flera estetiska profiler vilket förklarar varför antalet skolor som erbjuder denna inriktning är så förhållandevis<br />
stort.<br />
28<br />
6<br />
5<br />
7<br />
6<br />
5<br />
54